Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
slå genom en blandning af gaser eller ångor å andra sidan utsätter
samma blandning för mörk elektrisk urladdning. Så uppstå t. ex. under
inverkan af mörk urladdning ur qväfve och gaser eller ångor af kolväten
de mest olikartade kondensationsprodukter, hvilka vid en stegring af
temperaturen åter sönderdelas. Den elektriska gnistan deremot
framkallar blott en enda produkt nemligen cyanväte. Koloxid kondenseras
under inverkan af mörk urladdning, under det att den knappt synes
undergå någon förändring genom elektriska gnistan. Af väte och qväfve
bildas genom mörk urladdning t. o. m. flera procent amoniak, den
elektriska gnistan framkallar i en dylik blandning blott obestämbara
spår amoniak. Vid inverkan af elektricitet af hög tension (mörk
urladdning) absorberas qväfve af vatten under bildning af amoniumnitrit.
På grund af det ringa försöksmaterialet måste Berthelot inskränka
sig till ett försök att fastställa argons förhållande till benzol. Härvid
utsatte han i passande apparater en blandning af argon och benzol för
elektricitet af hög tension utan gnistbildning, s. k. mörk urladdning.
100 delar argon bragtes i beröring med några droppar benzol, och
blandningen utsattes till en början för inverkan af elektricitet af måttlig
tension. Efter 10 timmar var gasvolymen förminskad med 1/10. Sedan
benzolen absorberats medelst koncentrerad svafvelsyra, utgjorde
återstoden c:a 89 volymdelar, alltså hade 11 delar upptagits af benzol. Nu
utsattes ånyo argon och benzolångor för en elektricitetsverkan af vida
högre tension. Volymen aftog ganska hastigt, och efter tre timmar voro
blott 64 volymdelar qvar, så att man kunde konstatera en
volymförminskning af 25 procent. Då elektricitet af hög tension fick inverka
ännu längre, återstodo slutligen blott 32 volymdelar gas. Denna
gasåterstod var dock ej rent argon, den bestod till hälften af brännbara
gaser, hvilka bildats vid elektricitetens inverkan på benzol. Enligt
analys förefunnos i de återstående 32 volymdelarne 13.5 volymdelar väte,
1.5 benzolångor och 17.o argon. Alkaliska ångor kunde ej påvisas.
Af de 100 delarne argon hade alltså 83 kondenserats med benzol
till en kemisk förening, lik den, som uppstår, om man utsätter en
blandning af qväfve och benzolånga för inverkan af elektricitet. Den
erhållna föreningen var en gulfärgad, hartsartad massa af egendomlig
lukt, hvilken sönderdelades i värme under bildning af flyktiga produkter
och en kolartad återstod. De flyktiga produkterna blåfärgade rödt
lackmus-papper, hvadan en basisk kropp måste förekomma bland
sönderdelnings-produkterna. I alla händelser är argons förhållande till benzol under
angifna omständigheter mycket lika med qväfvets.
Skulle man för argon antaga molekularvigten 42 i stället för 40,
som man nu tillägger detsamma, så hade man l1/2 gånger qväfvets
molekularvigt, eller förhållandet mellan argon och qväfve vore detsamma
som mellan ozon och syre, men det vore dock en skilnad så tillvida,
som vid syre och ozon den ena modifikationen kan öfverföras i den
andra, hvilket ej synes vara fallet med argon och qväfve. Berthelot
vill emellertid ej framställa någon bestämd åsigt, då han haft för ringa
mängd argon till sitt förfogande, men han anser, att det ej bör vara
svårt att med användning af den nämnda metoden på större argon:
mängder komma till en närmare kunskap om det märkvärdiga ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
