Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
I ett nyligen utgifvet arbete hafva engelsmännen Gross och Bevan
lemnat en redogörelse för de resultat, som hittills vunnits rörande
cellulosans natur, egenskaper och användning *), och jag har trott mig göra
tidskriftens läsare ett nöje genom att här referera hufvudinnehållet af
detta arbete, helst som författarne sjelfve genom en mängd på senare
åren utförda undersökningar väsentligen bidragit att vidga vår kunskap
om det ämne, de afhandla.
De vanliga växterna äro bildade af celler med olika innehåll och
ändamål, och det är materialet i dessa cellers väggar, som blifvit kalladt
cellulosa i vidsträckt mening. Det ges emellertid många olika slag af
sådan cellulosa, hvilka dock alla hafva det gemensamt, att de äro
qväfve-fria, färglösa, olösliga i alla enkla lösningsmedel, motstå oxidation och
hydrolys, ehuru i olika grad, samt hafva den empiriska
sammansättningen CnH2mOm. Den i bomull och lin förekommande cellulosan är
en mättad förening, och dess kolatomer äro alla sinsemellan förenade
genom »enkel» bindning.
Man må ej föreställa sig, att de egentliga cellulosa varieteterna
afskiljas ur växten i rent tillstånd; de äro tvärtom uppblandade eller
kemiskt förenade med andra föreningar eller grupper af föreningar,
hvilka lättare än cellulosan undergå alkalisk hydrolys, oxidation och
inverkan af saltbildare. Hit hör den vigtiga gruppen af lignocellulosa
(vedcellulosa), der cellulosan förekommer i förening med
keto-hexen-grupper och derför direkt förenas med saltbildare. Med afseende härpå
använder man för att afskilja cellulosan ur det vegetabiliska
råmaterialet följande metod: 1) alkalisk hydrolys, i det att väf nåden eller fibern
kokas med alkalihydrat i 1—2 procents lösning, och efter tvättning 2)
inverkan af klorgas eller bromvatten vid vanlig temperatur samt o)
förnyad alkalisk hydrolys, kokning i alkaliska lösningar såsom
natrium-sulfit, -karbonat eller -hydrat för att fullständigt utlösa och aflägsna de
produkter, som genom föregående behandling erhållits af de vid den
egentliga cellulosan bundna föreningarna.
Den procentiska sammansättningen af ren, askfri
bomullscellulosa är:
C.................................. 44,2
H.................................. 6,3
0.................................. 49,5.
Förbränningsåterstoden eller askan efter vanlig bomullscellulosa
vexlar från 0,i till 0,4 pct. Med fluorväte tvättadt filtrerpapper håller
0,03—0,05 pct aska.
Cellulosa och vatten, cellulosa-hy dr at. Alla växtväfnader qvarhålla
i lufttorkadt tillstånd en viss mängd hygroskopiskt vatten, som lätt
aflägsnas vid 100° men åter upptages ur luften vid vanlig temperatur.
Mängden af sådant hygroskopiskt vatten vexlar från 6 till 12 pct i
olika slag af cellulosa. Denna egenskap att upptaga vatten tillkommer
sjelfva cellulosan och sammanhänger med förekomsten af OH-grupper
deri. Vattenhalten är en vigtig faktor i fråga om cellulosans tekniska
J) Cellulose, an outline of the chemistry of the structural elements of plants,
with reference to their natural history and industrial uses. By Cross é Bevan
(C. F. Cross, E. J. Bevan and C. Beadle) London 1895.
Svensk Kemisk Tidskrift.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
