Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
erhåller man efteråt en tunn hinna af stor styrka, som derjemte
behåller en hög grad af elasticitet.
Ur xantatet kan cellulosan återvinnas qvantitativt med ett litet
pius af vatten, så att formeln för den regenererade cellulosan blir
4CGH10O5 . H20. På samma gång är denna cellulosa mera föreningsbar
än den ursprungliga.
Celliäosa-benzoater. Alkali-cellulosa reagerar med benzoylklorid och
ger dervid motsvarande benzoater; antingen använder man dertill
mer-ceriserad cellulosa, eller ock löser man i ett alkali cellulosa, som blifvit
utfäld ur klorzink- eller cupramoniumoxidlösning. Det benzoat, som
på detta sätt erhålles, har en sammansättning, som i det närmaste
motsvarar formeln C6H803 <^ r\n7TT5r\ och vid hög temperatur smälter
till en klar vätska, hvilken stelnar till en genomskinlig hartsartad massa.
Såsom alla eterarter af cellulosa blir föreningen vid gnidning starkt
elektrisk. Den är löslig i isättika och ger vid kokning med
ättiksyreanhydrid ett blandadt benzoat och acetat.
Cettiilosa-acetater erhållas vid upphettning af bomull med
ättiksyreanhydrid i tillsmält glasrör till 180°. Alltefter mängden af använd
anhydrid får man ett lägre eller högre acetat, högst triacetat. Endast
detta sistnämnda är lösligt i isättika men lösningen mycket
tjockflytande; filtreringen underlättas genom tillsats af benzol. Äfven i
nitrobenzol löses triacetatet vid uppvärmning, och lösningen styfnar
till gelé vid afsvalning. Högre acetater erhållas vid närvaro af en ringa
mängd klorzink, då upphettningen ej heller behöfver öfverstiga 110°
—120°. Lätt nog erhålles så ett tetraacetat och till och med
penta-acetat. I stället för klorzink kan man också använda jod i förening
med ättiksyreanhydrid, då ett triacetat eller blandning af flera acetater
af konstant sammansättning erhålles redan vid 120°—180°. Reaktionen
är likväl i alla dessa fall ej så enkel som den förefaller, och det vore
alldeles förhastadt att derur vilja sluta till cellulosans molekularvigt,
ty den genom saponifikation med alkoholiskt kali ur dessa acetater
återvunna cellulosan har ej alldeles samma egenskaper som den
ursprungliga. Detta synes deremot vara fallet med det acetat, som fås, när
cellulosa, som ’afskilts ur tiokarbonatet, acefyleras med ättiksyreanhydrid
vid 110°—120°. Det erhållna acetatet är så tjockflytande, att man
vid framställningen endast kan använda 1 cellulosa på 20 anhydrid.
Dess sammansättning synes vara konstant och motsvara ett tetraacetat
n(C6H60. (OC2H30)4); det är lösligt i aceton, metylalkohol, isättika
och nitrobenzol. Detta tetraacetat synes i anseende till sina konstanta
karakterer hafva ett visst värde för frågan om cellulosans konstitution
och antyder att minst 4 OH-grupper måste ingå i dess enklaste formel
C6H10O5-
Cellalosa-nitrater. Verkan af salpetersyra på stärkelse undersöktes
först af Braconnot 1833, sedan af Pelouse 1838, som också undersökte
nitrerade derivat af papper, linne m. m. Bomullskrut synes deremot
först hafva framstälts af Schönlein 1846 och nästan samtidigt af Böttger
och Otto.
När helst cellulosa kommer i beröring med koncentrerad
salpetersyra vid låg temperatur, bildas ett nitrat eller, såsom man vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
