Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Först på det sättet kan man få en bild af hela utvecklingsgången från
början till slut. Drufvorna utstäldes i fuktiga glasskålar till
mögelbildning, och så snart myceliet kunde iakttagas, blef det noga granskadt,
och dervid upptäcktes redan enstaka vegetationer med tydligt
utvecklade celler, af hvilka några visade endogen saccharomycesartad
sporbildning. Cellindivider af detta slag planterades såväl i sur och alkalisk
gelatin som på sterila drufvor, men blott på dessa senare undergingo
mycelietrådarna en förändring till likhet med saccharomycesceller, och
dervid är det alltid de trådar, som hafva ett försvagadt utseende
och nästan tomma celler, så att de äro på väg att tyna bort, som
frambringa sporbildande celler och sålunda gifva rum för en ny
vegetation. Den lämpligaste temperaturen för den nämnda
omvandlingen ligger omkring 20° C; dessutom är fuktighetsgraden af stor
betydelse, ty sporbildningen hämmas väsentligen både på ett mycket
fuktigt och ett mycket torrt substrat, både i mycket fuktig och
mycket torr luft.
De till sporbildning utvecklade cellerna planterades nu i drufsaft,
och sporerna grodde här på samma sätt som vanliga
saccharomyces-s porer, och på bottdn afsatte sig en jäst vegetation, som i intet afseende
kunde skiljas från vanlig ellipsoidisk vinjäst. I drufsatsen inträdde en
tydlig jäsning, och detsamma var fallet, när de nämnda cellerna infördes
i maltvört.
De på vindrufvor uppträdande dematiiim och chalara-art&de
mögel-svamparne utveckla alltså genom en serie af gradvisa öfvergångsformer
slutligen vegetationer, som hittills äro kända under namnet
saccharo-myces ellipsoideus eller den egentliga vinjästen. Det har tillika genom
omfattande undersökningar visat sig, att dessa dematium-artade svampar
alltid och öfverallt förekomma på vindrufvor. Slutligen har det äfven
visat sig, att de på drufvor uppträdande Aspergillus-arterna samtliga
ega ett diastatiskt ferment, som under gynsamma förhållanden
försockrar stärkelse med stor kraft, hvarefter svampens konidier
omvandlas till jästceller, som i sin tur framkalla alkoholjäsning.
För frågans vidare utredning vore det naturligen af största intresse
att kunna påvisa, det äfven vinjästens celler under lämpliga
förhållanden kunna frambringa mögelsvamp, ty först då är man egentligen
berättigad att antaga ett organiskt samband mellan vinjästen och
mögelsvampen i den meningen, att den ena är en utvecklingsform af den
andra, men att ådagalägga en sådan återgång har ännu ej lyckats.
Sätt att aflägsna pannsten genom användning af kromsyrade salter.
Härpå har A. Nieske uttagit patent i Tyskland, och enligt hans uppgift
skall en tillsats af kromater till matarevattnet fullständigt förhindra
afsättning af pannsten. Den i vattnet i form af bikarbonat eller sulfat
ingående kalken utfälles derigenom såsom ett lätt siam, under det att
pannans väggar förblifva alldeles blanka och oangripna. Det kemiska
förloppet är helt enkelt följande:
CaC03C02 + CaS04 + Na2Cr207 = 2CaCr04 + Na2S04 + 2C02.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
