Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Om de indifferenta öfvergångsleden inordnas i det periodiska
systemet, erhålla dess 3 första serier följande utseende:
I............ O ... 1 . . 4
II............ 4 7 9 11 12 14 16 19 20
III............ 20 23 24 27 28 31 32 35 36
IV............ 36....... 84
Som man ser, motsvara de två första indifferenta elementen de
båda nyupptäckta ämnena helium, med atomvigten 4, och argon, med
atomvigten 20.
Ändringen i elementens elektrokemiska karakter, dels småningom
genom noli inom hvarje serie, dels plötsligt genom + oändligheten vid
gränsen mellan två serier, likasom valensens till- eller aftagande från
noli till maximum och derefter tillbaka till noli, då atomvigten stiger,
leder tanken på trigonometriska eller elliptiska funktioner. Om man
t. ex. inpassar de 16 första elementen utom väte på en cirkelperiferi,
skulle man erhålla följande bild:
Med denna uppställning blifva elementen i l:sta och 3:dje
qva-dranten positiva, i 2:dra och 4:de negativa. De mest aktiva ligga
närmast den horisontala axeln, på hvilken de indifferenta hafva sin
plats. De öfriga elementen kunna tänkas inpassade på liknande cirklar,
så att anordningen i det hela får formen af en spiral, der hvarje
afdelning motsvarar två vanliga serier. Thomsen hoppas, att det
periodiska systemet, uppstäldt på detta sätt, skall blifva lättare tillgängligt
för matematisk behandling.
Med afseende på atomvigtstalen har det alltsedan Prout?8 tid varit
en ständigt återkommande tanke, att dessa i verkligheten äro
heltals-multipler af väte eller en ännu mindre enhet. Thomsen har också
sökt utreda, huru härmed förhåller sig, och dervid utgått från de
tillförlitligaste atomvigtsbestämningar, vi ännu ega, nemligen de af Stas
utförda på syre, silfver, klor, brom och jod. Stas fann förhållandet
O : Ag = 0.148244, och, alldenstund man här kan gifva syret ett
godtyckligt värde, sätter Thomsen O = 16.012 och får då Ag = 108 — O.0115,
Cl = 35.5 — 2-X 0.0115, Br = 80 + 0.0115, J — 127 — 3 X O.0115, hvilket
visar, att atomvigtstalen stå i enkla förhållanden till hvarandra på små
rester när, hvilka Thomsen är benägen att uppfatta såsom uttryck för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
