Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid olika kemiska fabriker förvärfva kunskaper och erfarenhet. Så
besökte han Schweitz, Elsass, Bäyern, fabriksdistrikten vid Harz, Wien,
England och Belgien. Han studerade tillverkningen af alun, soda,
svafvelsyra, salpetersyra, blodlutsalt, blyhvitt och i allmänhet alla
oorganiska, färger. Till Sverige kom han första gången omkring 1837 för
att lara känna Berzelius. Sedermera togos hans insigter i anspråk för
anläggning af åtskilliga kemiska fabriker i Sverige, och han medverkade
äfven till att Åmmebergs zinkgrufvor började bearbetas. Bland de
många, som i Genteles nya fädernesland fattade förtroende till honom,
var äfven egaren till Gustafsbergs porslinsfabrik, S. Godenius, som
stälde Gentele i spetsen för fabriken, hvilken under hans kloka och
kraftfulla ledning åren 1850—54 svingade sig upp till anseende och
en god ekonomisk ställning. Han upptogs också af dåtidens lärde
här i landet med största välvilja och erkännande, hvilket bland annat
synes deraf, att han 1850 af styrelsen för Teknologiska Institutet
enhälligt föreslogs till erhållande af professuren i kemisk teknologi
efter prof. Wilander, hvilket dock ej erhöll Kgl. Maj:ts stadfästelse,
enär Gentele ej var infödd svensk. Vid ett senare tillfälle 1868 sökte
han den då åter ledigblifna professuren i samma ämne men uppfördes
ej på förslaget, sannolikt emedan han ansågs vara för gammal. Från
1871 var han intill sin död teknisk ledare af Wilh. Beckers
fernissfabrik i Stockholm och den i samband dermed arbetande samt af
honom anlagda färgfabriken.
Vid sidan af sin mångsidiga praktiska verksamhet idkade han
också en ovanligt stor författareverksamhet. I Dinglers polytechnisches
Journal, i Erdmanns Journal für praktische Chemie och flera andra
tidskrifter finnas af hans hand, en mängd uppsatser delvis af stort
värde, afhandlande både praktiska och rent vetenskapliga ämnen såsom
om amoniakaliska kobolt- och platinaföreningar, molybdänsyrade salter,
aldehyder, alkoholer och ketoner, qväfvehaltiga organiska föreningar,
knallsyrans salter, mjölksyra, äpplesyra och en mängd andra ämnen
både inom oorganiska och organiska kemiens område, hvilka det skulle
blifva för långt att här uppräkna. Dessa uppsatser bära vittne om ett
spekulativt sinne och skarp iakttagelseförmåga. I en uppsats benämnd
»Chemische Formeln» har han till och med framstält ett eget system
för att återgifva den kemiska sammansättningen. Äfven har han skrifvit
flera läroböcker, af hvilka en, Lehrbuch der Farbenfabrikation,
utkommit i två upplagor. Mineralfärgindustrien var hans skötebarn, och
hans arbeten på detta område hafva gjort honom till en af denna
industris allra förnämsta auktoriteter. Men också om flera andra
industrigrenar såväl här som i Tyskland har han inlagt varaktiga
förtjenster, och han torde hafva varit en af de första, som här införde
sjuk- och ålderdomskassor för arbetare. Han dog i Stockholm den 31
Augusti 1895, efterlemnande barn och barnbarn.
Å. G. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
