Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
■quist (Tekn. Tidskr. 1890,88): »en patron, anbragt i gevär såsom
förladdning, afsköts mot en bergvägg med en anslagshastighet af 300 m.,
utan att explodera eller tända». I gevärspipan måtte väl vid skjutning
gasutvecklingen vara häftig nog och trycket stort!
Att egenskapen hos sprängämnen att vara ofarliga, så att de,
såsom belliten, praktiskt sedt, icke kunna bringas i explosion genom
mekaniska stötar, slag eller eld, är af stor praktisk betydelse, inses redan
deraf, att, enligt t. f. yrkesinspektörens för sprängämnen statistik, under
de senaste 20 åren ej mindre än 858 menniskor i vårt land förlorat
lifvet genom våda förmedels sprängämnesexplosioner.
Ur säkerhetssynpunkt liknande nyssnämda ämnen af bellittypen
äro de nyare, på ammoniaksalpeter baserade sprängämnessubstanserna
westfalit och Glasers sprängämne, hvartill kan läggas en af förf.
framstäld komposition af ammoniaksalpeter med glycerin.
Westfaliten, som rätt mycket uppmärksammats på grund af dess
mycket enkla sammansättning, utgöres af ammoniaksalpeter och harts.
Den framställes enligt tyska patentet n:r 75270 (uttaget af L. König)
på så sätt, att 90 delar kornadt ammoniumnitrat behandlas med 6.5
delar harts i 3.5 delar alkohol, benzin, kolsvafla eller annat
lösningsmedel, och massan bearbetas 1 a 2 tmr i kulqvarn för homogenitets
erhållande, hvarpå lösningsmedlet aflägsnas genom uppvärmning. Den
kan ock erhållas genom att helt enkelt intimt blanda fmpulveriseradt
ammoniumnitrat och harts på rent mekanisk väg. Enligt en uppgift
skulle det vara fördelaktigt med hänsyn till fabrikatets effekt att, då
alkohol användes som lösningsmedel för hartset, till denna foga några
procent metyl v, etyl- eller amylester af Salpetersyrlighet.
Glasers sprängämne, hvilket är patenteradt bl. a. i Sverige under
n:r 6052, utgöres af ammoniaksalpeter jemte djur- eller växtfett,
lämpligast feta oljor, såsom rofolja, bomolja ete, emedan de vid
förarbetningen med salpetern lätt fördela sig. De båda ingredienserna blandas
enligt patentbeskrifningen i sådant förhållande, att 10 till 1 vigtsdelar
olja eller fett komma på 90 å 99 vigtsdelar ammoniaksalpeter.
Framställningssättet är mycket enkelt, i det att de resp. ämnena på
mekanisk väg intimt blandas med hvarandra, hvarefter massan efter behof
pressas, pulveriseras eller formas på annat sätt och torkas.
Man kunde tänka, att ett på dylikt sätt beredt sprängämne skulle
kunna göras plastiskt, hvarigenom en af de allmännare anmärkningarna
mot ammoniaksalpetersprängämnena skulle förfalla, och förf. hade,
redan innan Glasers patent uttogs, gjort försök att erhålla ett plastiskt
sprängämne af ammoniumnitrat och fet olja. Detta visade sig likväl ej
möjligt, enär den oljemängd, som måste tillfogas för att gifva
massan denna egenskap, är alltför stor, så att produkten sedan ej kan
exploderas ens förmedels den starkaste tändhatt. Den qvantitet olja
(olj-syrad glycerin), som åtgår för att teoretiskt med ammoniaksalpetern
gifva kolsyra och vatten, eller 6.g %, är alltför liten att kunna bibringa
massan plasticitet. Detta lyckas deremot, om i stället för fet olja
användes glycerin. Denna är kolfattigare, och beräknas de relativa
mängder glycerin och ammoniumnitrat, som åtgå att jemt gifva vatten
och kolsyra (C3H5 (OH)3 + 7H4N . N03 = 3C02 + 18H20 f 14N), erhålles
resp. 14 % glycerin och 86 % ammoniumnitrat. Denna massa blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
