Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Tab. 8. Fosfatförsök i øirikparceller mea O.s m2 yta och 6 betor.
rr i? i i i. Betornas
^ u Kg. fosforsyra pr hektar • , _
Parcell- ö aa - F oa vigt pr
ss. Vlgx ftr sockerhalt
ÖS. ba. ii
n:r 01^avfAaf tfcn™«.aai parcen
gr. proc. gr.
superfosf. thomassl.
66—70 0 0 2,014 15.78 317.
1—5 50
6-10 75
3,021 3,247 2,666
12.52 12.85
15.18
378.4 417.2 404.8
11—15 100 —
med. 2,978 13.44 400.1
51-55 — 100 2,644 15.oe 398.o
56—60 — 150 2,754 15.43 425.o
61—66 — 200 2,774 I6.07 445.9
med. 2,724 15.53 423.o
De vunna försökssiffrorna lemna i hvarje fall bekräftelse derpå, att
sockerbetan på gotländsk myrjord blir sockerrikare och producerar mera
socker pr ytenhet efter tillskott af thomasfosforsyra än efter superfosfat,
ehuruväl den förra olösliga formen icke alltid frambragte en fullt lika
hög betskörd som det senare. Om vi särskildt fästa oss vid resultaten
från cementparcellerna, så gåfvo de i medeltal pr hektar räknadt:
^fter superfosfat 65,820 kg. betor med 13.99 proc. eller 9,206 kg. socker
-efter thomasslagg 65,420 kg. » » 14.66 proc. » 9,592 kg. »
Skillnad — 400 kg. betor 4- 0.67 proc. = 4- 386 kg. socker.
Fastän thomasfosforsyran producerade 400 kg. mindre betor, erhöllos
likväl 386 kg. mera socker pr hektar, emedan deras sockerhalt utföll
€.67 proc. högre än hos dem, som fått löslig fosforsyra. Under
sommarens lopp hade man tillfälle att observera, hurusom bladverket eller
betblasten å superfosfatparcellerna stod nära nog upprätt och derför syntes
betydligt högre än å slaggparcellerna, der bladen tvärtom bredde ut sig
öfver marken. Bekant är, att det förra anses vara ett säkert tecken till
sockerfattigdom hos betorna; också visade zinkparcellerna 1—10, der
företeelsen tydligast framträdde, en nära 3 proc. lägre sockerhalt än
motsvarande thomasparceller.
På grund af den öfverensstämmelse, alla de särskilda försöksserierna
sinsemellan visa, och med fästadt afseende jemväl å den sockerrikedom
och typiska utveckling i öfrigt, som betorna företedde från här ofvan
meddelade kaliförsök, hvilka utan undantag fått thomasfosforsyra, torde
det få anses afgjordt, att thomasslaggen innehåller den fosforsyreform,
som för sockerbetan är gynnsammast och mest passande vid hennes
odling å myrmark, och detta fosfat förtjenar så mycket hellre företrädet,
som det numera beredes inom landet och fosforsyran deri genom ända-
pass mycket fosforsyra, att det på långt när icke reagerade så starkt för detta
näringsämne, som för den normala myrjorden är fallet och önskligt hade varit, så komma 1895
års försök att förnyas med myrjord af vanlig förmultningsgrad till slutligt afgörande af
frågan om thomasfosfatets företräde för betodlingen å denna jordmån.
Svensk Kemisk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
