Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Tyskland framstäldes 1887 i 56 fabriker 800,000 ton
brunkolsbriketter. Numera troligen ändå mera [1]. Priset (för småpartier) var 1892 i Halle 1,20 Mk pr 100 kg, motsvarande 290 stycken briketter.
Briketternas brännvärde är naturligtvis beroende af det använda
kolets, men uppgår för bättre sorter till öfver 4,000 kal. pr kg. I
allmänhet ligger som bekant brunkolens bränn värde mellan bränntorfvens
och stenkolens men växlar inom så vida gränser, eller mellan 3,000
och 6,000 kal., att medelgoda brunkolssorter knappast lämna mera
värme än de bästa torfsorterna.
Kanske skulle man därför af bättre, väl förmultnade bränntorf- eller rättare torfdyaflagringar, måhända under tillsats af något billigt bindemedel såsom
tjära eller dylikt[2], kunna med fördel tillverka
användbara briketter. Tid efter annan hafva nog på olika ställen försök
gjorts i denna riktning men, efter hvad det vill synas, sällan med större
framgång, åtminstone hvad vårt land beträffar.[3] Möjligen skulle resultatet
blifva bättre, om man dels utvalde råmaterialet med mera omsorg, dels
tillgodogjorde sig den erfarenhet som vunnits vid tillverkning af
brunkolsbriketter i fråga om råmaterialets torkning, pressmaskinernas
konstruktion, temperatur och tryck vid pressningen etc. Kunde man på
detta sätt af torfdy framställa ett mera kompakt brännmaterial, vore
ett af de största hindren för en allmännare användning af bränntorf
undanröjdt.
Om bestämning av vikten lufttorr massa hos
trämassa.
Enär jag ofta blir dels av kemister, dels av fabrikanter och
exportörer av trämassa tillspord om, huru jag förfar vid
trämasseundersökningar, så vill jag i denna tidskrift meddela den metod, som
begagnas på mitt laboratorium vid dessa undersökningar.
Anledningen till att man vänder sig till mig med förfrågan härom
är den, att jag sedan några år till baka har rätt mycket att göra med
sådana undersökningar. En stor del av den trämassa, som utskeppas
från Sverge, går nämligen över Göteborg, och ganska många
trämassepartier bliva då av mig undersökta. Jag har sålunda under åren 1890
—1896 (tills dato) undersökt omkring 6,000 balar (och rullar).
Med »lufttorr massa» förstås här massa med 10 % vatten eller
stundom massa med 12 % vatten. Det kan vara olika stipuleradt i
olika leveranskontrakt.
Nästan all trämassa, som här undersökts, har provtagits vid
laboratoriet, i det bålarna blivit dit uppkörda. Härigenom har vunnits
den avsevärda fördelen, att man kunnat omedelbart efter provtagningen
inväga proven för vattenbestämningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
