Svensk kemisk tidskrift / VIII. årg. / 96 (1889-1919) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Denna eter är färglös och visar ej ett spår af fluorescens, äfven om
den behandlas med alkoholiskt kali, så att laktonringen sprängs och
kaliumsalt bildas. Vi se således, att alla eterarter, som hafva kinoid
struktur, äro färgade, under det att fluoresceinetrar af laktonstruktur
äro färglösa. Färgen är således bunden vid kinonkärnan i eterarterna,
och då måste man väl äfven antaga, att så är förhållandet i salterna.
Men gäller detta om fluorescein, kan man väl knappast betvifla, att det
äfven gäller om öfriga ftaleiner.

Analoga med fluorescein så väl med afseende på framställningssätt
och egenskaper som med hänsyn till struktur äro rodaminer, rosaminer
och pyroniner:

rodamin, rosamin, pyronin

De erhållas genom inverkan af resp. ftalsyreanhydrid, benzotriklorid
och metylenklorid (eller formaldehyd) på dialkylmetaamidofenol.

Detsamma är förhållandet med de s. k. akridinfärgämnena, hvilka
framställas på liknande sätt blott med den skillnaden, att
metafenylendiaminer användas i st. f. amidofenoler.

akridinfärgämne

Dessa ämnen innehålla en azin-(pyridin-)kärna i st. f. oxinkärnan.

Vi öfvergå nu till den stora och viktiga gruppen azofärgämnen.

Under de senare åren hafva flera iakttagelser blifvit gjorda, som tala
för att äfven dessa innehålla en kinonkärna med antingen para- eller
ortostruktur. Utan att här redogöra för dem alla, vill jag blott erinra
om, att Zincke & Bindewald redan 1883 visade, att benzolazo-α-naftol
kan framställas icke blott genom inverkan af diazobenzolklorid på
α-naftol utan lika väl genom fenylhydrazins inverkan på α-naftokinon,
att benzolazo β-naftol är olöslig i alkalier och därför icke kan innehålla
någon hydroxylgrupp, samt att åtminstone vissa oxiazoföreningar förena
sig med natriumbisulfit likasom kinoner och ketoner. Angående
ortoamidoazoföreningarnas konstitution hänvisar jag f. ö. till Zincke’s och
Goldschmidt’s undersökningar, som tala ett tydligt språk till förmån för
kinonformlerna. Äfven om vissa reaktioner förlöpa i enlighet med de
gamla azoformlerna, hvilket säkerligen beror på tautomeri, har man
all anledning att äfven här antaga kinoid struktur. Såsom
representanter för olika grupper af azofärgämnen må följande formler anföras:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>