- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / VIII. årg. /
109

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

Korrekturet hade behöft en omsorgsfullare skötsel, så mycket hällre,
som förteckning Öfver rättelser och meningsstörande tryckfel ej finnes
bifogad (för att icke allt för mycket öka bokens omfång?). Uttryck
sådana som: Alkalimetallerna äro II (och IV) värdiga (sid. 168).
Cipar-föreningar (s. 215) o. d. äro ingalunda någon prydnad. Ord af
främmande ursprung tyckas isynnerhet ha vållat svårigheter. Man läser
sålunda: absorbtion, kondenserande baser (= anhydrobaser), Oxalis
acetocella, sterokromi, strontiannit, tmrett o. s. v.

Bland de brister, af hvilka ref. i det föregående tagit sig friheten
påpeka en bråkdel, äro somliga tydligen att betrakta såsom rena
inadvertenser, hvilka genom en samvetsgrannare redigering lätteligen kunnat
undvikas; andra åter äro af allvarsammare art. Många af dem torde
finna sin förklaring, delvis också möjligen sin ursäkt i bokens tydliga
karaktär af ett förstlingsarbete. — Gifvetvis kunna olika åsigter göra
sig gällande angående de kraf, man bör uppställa på en lärobok.
Personer finnas utan tvifvel, hvilka fasthålla den gamla satsen, att åt
ungdomen endast det bästa är godt nog, och hvilka fördenskull äfven af
en lärobok fordra logisk reda i framställningen, alltigenom korrekta
sakuppgifter och ett vårdadt språk. För en så anspråksfull publik är
ifrågavarande arbete knappast tillfyllestgörande.

Flamningspunkien hos fotogén. Som bekant delar man i Sverige
de eldfarliga oljorna i två klasser; mycket eldfarliga med en
flamnings-temperatur af + 22° eller derunder, och mindre eldfarliga med en
flarn-ningstemperatur af 40°—22° C. (se denna tidskrift V, us (1893)). Med
flamningstemperaturen förstår man den temperatur, vid hvilken oljan
afger så mycket ånga, att denna i blandning med luft kan antändas,
utan att dock oljan sjelf börjar brinna, med antändningstemperaturen
åter den, vid hvilken oljan börjar brinna på ytan. I andra länder är
minimum af flamningstemperatur något olika, så t. ex.

i England............ 23° C. Abel test Österrike............ 37°.s C. antändn.-

i Tyskland.......... 21° » » temperat.

i Norge............... 22° » » Frankrike\ oc° .

i Danmark ung.f. 20° » » Belgien / ......’

i Canada............ 30° » » motsv. ungef. 25°—30° C. Abelt.

Att en Abel-test af 22° C. är väl låg, synes af det temligen stora
antalet eldsvådor och olyckor framkallade genom fotogén. I Stockholm
förekommo 1893 34 eldsvådor förorsakade af fotogén, utgörande 12 %
af samtliga eldsvådor under samma år. I Köpenhamn voro samtidigt
15 % och i Amsterdam 37 % af eldsvådorna förorsakade genom fotogén,
hvarvid dock bör anmärkas, att i Holland fotogénförbrukningen är
omkring 3 gånger större än i Sverige. För hela Europa skulle man kunna
uppskatta de genom fotogén årligen förorsakade förlusterna till 10 a 20
millioner kronor, hvarjemte helt säkert flera hundrade menniskor måste
sätta lifvet till. Visserligen kan det tyckas, som om detta ej hade så
mycket att betyda, då faror och olyckor i vida högre grad hota från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1896/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free