Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Om benmjölets gödselvärde.
Af Hj. Du Rietz.
Under föregående tid har benmjölets gödselvärde varit allmänt
erkändt, men på sednare åren hafva flera röster höjts däremot,
hufvudsakligen på grund af en del s. k. kärlförsök, utförda af Wagner i
Darmstadt, Nilson i Stockholm, och nu sednast Maercker i Halle. Å
andra sidan har det funnit försvarare i Marek i Königsberg, Holdefleiss
i Breslau, Ullmann i Hamburg m. fl.; dessa kritisera starkt de utförda
försöken och äro af den åsigten, att saken på intet sätt kan anses
afgjord på grund af dessa enligt deras mening mer eller mindre felaktigt
planlagda försök, hvilka de dock ej derför vilja frånkänna ett stort
vetenskapligt värde.
Då saken emellertid fått ett alltmera aktuelt intresse, är det af
stor vigt, att frågan behandlas så allsidigt som möjligt, hvarför här
nedan ett kort sammandrag blifvit gjordt af de hittills utförda försöken
i båda riktningarna jemte en kritik däröfver.
Prof. Wagner, som 1887 och 1889 offentliggjort resultaten af sina
försök för bedömandet af värdet hos olika fosforsyrehaltiga
gödningsämnen, kom till det slutresultat, att benmjölsfosforsyran ej skulle vara
mera värd än 1/1Q af superfosfatfosforsyran och 1/6 af tomasfosforsyran.
Skulle dessa resultat verkligen vara praktiskt riktiga, så måste
naturligtvis benmjölet fullständigt utdömas som fosforsyrehaltigt
gödningsämne.
Vid närmare granskning af försöken finner man emellertid enligt
Marek och Holdefleiss, att följande felaktigheter blifvit begångna:
1. Försöken äro utförda i småkarl, i följd hvaraf felen
314,000-dubblats på 1 har.
2. Försökskärlen befunno sig såväl i afseende på temperatur som
fuktighet i nästan tropiska förhållanden, i följd hvaraf man måste
förmoda, att löslighetsförhållandena såväl i det hela som i afseende på
de olika gödningsämnena sinsemellan voro olika mot i åkerjorden i
vårt klimat.
3. Utsädet var cirka 4 gånger tätare än hvad som sker i praktiken.
4. Kornet, med hvilket försöken hufvudsakligen gjordes, såddes
21 Juli och skördades 27 Augusti, hvetet såddes 27 Juli och skördades
10 Oktober, alltså inföll hela vegetationstiden under den heta
sommartiden och var alldeles för kort.
5. Skörden gjordes å omogen vara, och alltså togs halm och kärna
likvärdigt, hvilket ju hvarje landtbrukare vet vara oriktigt, så mycket
mera som utmärkt kärna kan erhållas, äfven då den unga plantan är
klenare och tvärtom.
6. För att utröna efterverkan af gödningsämnena användes:
Lin................. som såddes 27/7 86 och skördades n/10 86.
Sommarråg..... » 27/4 87 » 24/6 87.
Betor.............. » 14/787 » 23/8 87.
Hvitsenap...... » 24/8 87 » 25/10 87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
