Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Såsom synes af dessa siffror, har af råg, då intet annat
fosforsyre-haltigt konstgjordt gödningsämne än benmjöl användts, en medelskörd
under 15 år af 10.4 tunnor på tunnlandet eller 17:de kornet erhållits;
de 2 år, då superfosfat jämte benmjöl användes voro medelsifFrorna lägre,
•8.5 tunnor på tunnlandet eller 13.3:e kornet; 1882 inköptes ett nytt
stycke, af hvilket en del var besådt med råg, hvilket gaf så dåligt
resultat, 3.5 tunnor på tunnlandet eller 6.4:e kornet, att det däraf tydligt
synes, att denna jord utan gödning eger ringa växtkraft.
Af vårsäd, hafre och vickerhafre har under 9 år en medelskörd af
11.4 tunnor på tunnlandet eller S.e-.e kornet erhållits, då endast
benmjölsfosforsyra tillförts. Under 5 år, då superfosfat jämte benmjöl
användts, erhölls deremot i medeltal något lägre resultat, 10.5 tunnor på
tunnlandet eller 7.6:e kornet. Å vårsäd äro ej några uppgifter lemnade
för åren 1892—95, emedan ej något bestämdt system följts i afseende
på gödningen under dessa år, och därför resultaten knappast hafva
något värde.
Hvad höet angår, hufvudsakligen klöfver och timotej och i regel
treårig vall, så lemnade detta 1879—81, innan jorden blifvit fullständigt
gödslad, i medeltal 100 lisp. på tunnlandet, och de följande 13 åren
194 lisp. på tunnlandet; höet skördades i allmänhet mycket tidigt.
Det är att märka, att jorden ansågs vanskött under föregående tid
i många hänseenden, således äfven i afseende på gödning.
Till jemförelse med ofvan relaterade skördesiffror må enligt
Sundbergs uppgifter i Landtbruksakademiens tidskrift 1895 n:r 5 & 6
nämnas, att för råg medelskörden i det gynsammast ställda land eller
Storbritannien är 8 tunnor, i Sverige ej fullt 6, i Malmöhus län 71/2
och i Vestmanlands län 5x/2 tunnor på tunnlandet. För hafre i
Belgien, som det gynsammast ställda land IOV2 tunnor, i Sverige S1/^
i Malmöhus län 10 och i Vestmanlands län 71/2 tunnor på
tunnlandet. För ärter är medelskörden i Sverige 51/2 tunnor och för vicker
något lägre.
Utsädet af råg är i Sverige i medeltal 25 kappar på tunnlandet
och korntalet 7.5; utsädet af hafre är 40 kappar och korntalet 6.5;
utsädet af vicker är 32 kappar och korntalet 6.
Det synes af dessa statistiska uppgifter, att de vid Sörqvarn
erhållna skördarne äro för råg ovanligt höga och äfven för hafre
och vickerhafre af mycket riklig beskaffenhet, ehuru ej i samma
påfallande grad.
Dessa skördesiffror kunna naturligtvis ej tillmätas något
vetenskapligt värde, då de på intet sätt kunna betraktas som fullt exakta,
men hafva likväl anförts, emedan de åtminstone tydligt bevisa, att
benmjölet i det praktiska landtbruket visat sig ega högt värde.
Det torde ej kunna anses origtigt, om man af förestående drar den
slutledning, att huru högt vetenskapligt värde än kärlförsöken hafva,
resultaten däraf dock ej böra anses bestämmande för det praktiska
landtbruket, utan att de, för att få dylikt värde, måste bekräftas af
omsorgsfullt och i ej alltför liten skala utförda fältförsök, och att, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
