Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
märkte, att Mayer oriktigt uppges såsom energetikens upphofsman,
hvarpå snarare Banhine kan göra anspråk, och derefter, hufvudsakligen
med anslutning till Boltømann, kritiserade flera af energetikens satser
och visade, att Oshvald vid sitt energetiska beräkningssätt ofta vunnit
sina resultat alltför lättvindigt, hvilket också föranledt en mängd fel i
hans arbeten. Antalet energetici bland mera kända forskare är ganska
ringa. Heim, Ostwald, Pfeffer och Wundt torde vara de mest bekanta.
Äfven d:r Vannérus, hvilken som gäst bevistade sammanträdet,
kritiserade den energetiska uppfattningen från kunskapsteoretisk synpunkt,
i det att han ansåg materialismen vara oumbärlig såsom underlag för
naturvetenskapen. På denna kritik, som väl i många afseenden syntes
berättigad, genmälde föredraganden, att man dock ej finge frånkänna
energetiken allt värde, enär vissa områden af naturvetenskapen ännu ej
lämpa sig för mekanisk behandling, hvarjemte Oshvald, vägledd af
densamma, onekligen åstadkommit ganska betydande resultat.
7) Anmäldes, att ingeniören F. Segerlind och fil. licentiaten P. J.
Liljefors blifvit föreslagne till medlemmar af Samfundet.
Kemiska sektionen i Upsala.
Sammanträdet den 17 September 1896.
1) Beslöt sektionen att följa samma arbetsordning som
föregående termin.
2) Valdes till sekreterare fil. kand. C. von Schéele.
3) Valdes till preparat- och kassaförvaltare docenten Langlet.
4) Valdes till referenter docenterna Bladin och Palmaer.
5) Valdes till klubbmästare fil. stud. E. Binman.
Om de felkällor, som vidlåda de vanliga metoderna
för bestämmande af stassfurtersalternas
kalihalter.
Af Albert Atterberg.
(Slut fr. VIII, 140.)
Varan fordrade alltså för analys minst 0.5761 gram platina i stället
för de 0.5 gram, som syndikatets metoder föreskrifna. (Vid beräkningen
är 1 mol. A1203 antagen fordra 2 mol. PtCJ4).
Den i stassfurtermetoden till användning föreskrifna platinamängden
är alltså för de kalcinerade stassfurtersalterna definitivt för låg, och de
enligt stassfurtermetoden utförda analyserna å sådana salter måste alltså
högst ofta lemna en oren kaliumplatinaklorid och för höga analyssiffror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
