Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
af mikroorganismer, dit också jästcellen hör, spelar denna kamp för
tillvaron lika om icke ännu större roll än i de mera utvecklade
organismernas verld, och, emedan lifvet här går fortare och den ena
generationen följer på den andra med några timmars mellanrum, kan man
på några dagar konstatera, att en art ända till sista individen gått
under i kampen med en mera gynnad medtäflare.
Men, ehuru öljästen således tillhör en och samma jästart, uppträder
den dock inom de olika bryggerierna i en mängd olika varieteter eller
raser, som inom välskötta bryggerier fått vissa bestämda karakterer.
Detsamma gäller också om vinjäst, ty man har funnit, att de olika
vinjästslagen i renodladt tillstånd visa tydlig skilnad i jäsningsförmågan
samt i förmågan att frambringa flyktiga ämnen, som gifva vinet dess
specifika bouquet, och slutligen i motståndet mot olika syror och mot
olika temperaturer. Genom renodlad vinjäst från goda år kan man
således äfven af en sämre drufsaft skaffa ett vin, som till smak och
öfriga egenskaper blir bättre än utan sådan jäst. Detta var i början
omtvistadt, men upprepade försök hafva allt tydligare gifvit vid handenr
att olika jästarter väsentligen betinga den olikhet, som består mellan
olika viner. Men ej nog dermed, genom passande behandling kan man
framkalla märkbara förändringar i jästens funktioner, och menniskan
kan på detta sätt framalstra nya raser med i viss mån nya egenskaper.
Det är egentligen öljästen, som varit föremål för undersökningar,
och man har funnit, att de olika bryggerijästraserna visa en märkbar
skilnad i det kemiska arbete, de uträtta, särskildt hvad mängden af
glycerin och syra beträffar, Vid det berömda gamla Carlsbergsbryg*
geriet i Köpenhamn, hvilket utgjort härden för senare årens
epokgörande upptäckter inom jäsningskemien, hade man länge haft en och
samma öljäst, såvidt densamma utan renodling kunde hållas uppe, och
Carlsbergsölet var vida berömdt för sina goda egenskaper; då
inträffade, att ölet började förlora sin karakter, hvilket föranledde Hansen,
som var dess tekniske ledare, att genom renodling söka isolera den
jästart, som förut gifvit Carlsbergsölet dess utmärkta beskaffenhet.
Sannolikt var dock bryggerijästen vid denna tidpunkt temligen
uppblandad, ty först efter flera försök lyckades det Hansen att finna en
jästras, som återgaf ölet dess förra välkända och omtyckta! smak.
Denna ras är känd under namnet Gammel-Carlsberg N:o 1, men
man använder vid Carlsbergsbryggerierna också en annan jästras,
kallad N:o 2. Dessa båda jästraser förhålla sig något olika och lemna öl
af olika beskaffenhet. N:o 1 ger ett hållbarare, N:o 2 deremot ett
mera välsmakande, det förra passar derför till exportöl, det senare till
fatöl. Dessa jästarter hafva med framgång kommit till användning
vid många bryggerier såväl inom som utom Danmark, helst som
Sansens upptäckter och dess tekniska tillgodogörande utan patent och
inskränkning varit tillgängliga för alla. Härmed står också i samklang,
att egaren till Gammel Carlsberg, Kapten Jacobsen, testamenterade hela
bryggeriet till Danska vetenskapsakademien, häri följande ett
föredöme från Frankrike, der hertigen af Aumale donerat hela domänen
Chantilly till Franska akademien.
I samband med renodlingen af olika jästarter har man också sökt
utreda den sedan gammalt sväfvande frågan, huruvida det finnes en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
