Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
lytens dissociationsgrad förblir — åtminstone för mindre tillsatser —
deremot i det närmaste oförändrad. Förminskningen af lösningens lednings,
förmåga synes i detta fall icke vara tillräcklig för förklaringen af
lösningshastighetens aftagande, utan måste jag derjämte antaga, att icke
elektrolyter utöfva ett mekaniskt hinder vid syrans inverkan på zinken, något
som är så mycket antagligare, som icke-elektrolyter i andra fall visat
sig utöfva ett liknande inflytande på reaktionshastigheten. Om vi
slutligen taga i betraktande det fallet, när jämte syran salter finnas lösta
i lösningsvätskan, så framgår af de utförda försöken, att — för så vidt
icke sura salter bildas, hvarigenom syrans koncentration ändras — vid
stigande koncentration på saltet lösningshastigheten småningom sjunker
och uppnår ett minimum, hvarefter lösningshastigheten åter stiger och
kan vid användandet af starkt koncentrerade saltlösningar uppnå
värden, som äro betydligt högre än de, som erhållas, när enbart syra
användes. På grund af saltets närvaro ökas tydligen lösningens
ledningsförmåga, men samtidigt aftager syrans dissociationsgrad i afsevärd
mån, och till följd häraf kommer de galvaniska lokalströmmarnas
verksamhet att påskyndas, medan deremot syrans direkta kemiska inverkan
förminskas. Vid tillsats af salter kommer således den ena af de båda
antagna faktorerna vid stigande koncentration på saltet att stegras och
når sitt maximum på samma gång som saltlösningen når sitt maximum
af ledningsförmåga, hvaremot den andra kommer att oafbrutet sjunka.
Men förändringen är vid den senare faktorn till sitt värde betydligt
mindre än vid den första, när starka saltlösningar användas; vid
svaga saltlösningar är förhållandet omvändt. Härigenom låter sig
förklaras hvarför vid stigande koncentration på saltlösningen,
lösningshastigheten först sjunker under det värde, som lösningshastigheten har,
när enbart syra användes, men sedan stiger öfver detta värde.
Lösningshastigheten visar sig uppnå ett maximum endast vid närvaro af sådana
bland de undersökta salterna, som jämväl uppnå ett maximum af
ledningsförmåga. I en saltlösning måste i fråga om zinks lösningshastighet
närvaron af syra anses spela en mycket vigtig rol, ty då på grund af
de galvaniska lokalströmmarnes verksamhet katjoner utfällas på de
elektronegativa föreningarne, upphäfves polarisationen derigenom, att
vid närvaro af syra saltet återbildas, och härigenom kan således den
elektrolytiska processen fortgå. Polarisationen måste derför anses vara
orsaken till att zink — såsom framgår af Snyders undersökningar —
löser sig så ytterst långsamt i vanliga saltlösningar.
Då arbetet kommer att fortsättas, torde jag framdeles blifva i
tillfälle att göra några tillägg till hvad jag nu meddelat.
r
Ernst Löthner
var född den 1 November 1856 i Låstads socken af Skaraborgs län;
föräldrar landtbrukaren Johan Robert Löthner och hans maka Josephine
Palmgren. Studerade 1865—72 vid Örebro allmänna läroverk, 1872-— 75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>