- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IX. årg. /
42

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

och Hillébrand fann 1891 vid undersökning af den från uranit
utvecklade gasen linier, som efter all sannolikhet tillhörde helium.

Helium har vidare blifvit funnet i ett stort antal mineralier
och dervid alltid i sällskap med uran, yttrium och thorium, äfven i
mineralvatten och i atmosfären, i den senare likväl i ytterst ringa
mängd. Dess täthet i förhållande till väte är blott 2, det är alltså
näst väte den lättaste af alla gaser. Häri torde förklaringen ligga
till det förhållandet, att väte och helium i fritt tillstånd anträffas
blott ytterst sparsamt på jorden, medan de uppträda i oerhörda massor
i verldsrymden. Jordens relativt svaga attraktion förmådde ej hålla
jemnvigten mot deras molekylers hastighet, och så flögo de, för så
vidt de ej redan blifvit kemiskt bundna, ut ur jordatmobfären och
samlade sig kring de stora attraktionscentra, fixstjernorna, i hvilkas
atmosfär de också förekomma i stor mängd.

Studiet af heliumspektret är af stor betydelse ej blott för
kännedomen om aflägsna himlakroppars materiella natur utan ock för
utredande af den frågan, huruvida helium är af enhetlig natur. Skulle,
såsom man har skäl antaga, helium bestå af två gaser (den andra
har af Locltyer redan fått namnet asterium), så måste dessas kokpunkt
ligga i närheten af den absoluta nollpunkten; den ligger i alla
händelser under — 264°, ty ännu har det ej lyckats ens Olssewski,
mästaren på detta område, att Öfverföra helium till flytande eller fast
form. Till fyllning af gastermometrar för mätning af låga
temperaturer vore helium derför särdeles lämpligt. Hittills har helium visat
sig lika litet kemiskt aktivt som argon, och om dess ställning i
systemet sväfvar man ännu i ovisshet.

Det är ej omöjligt, att de båda nyupptäckta ämnena argon och
helium komma att föranleda en omgestaltning af det periodiska
systemet, hvarvid måhända vissa ännu befintliga osäkerheter och
motsägelser äfven kunna finna en tillfredsställande lösning. Bland annat
kan man säga, att tellurens atom vigt ej passar in i systemet.

Vi hafva i det föregående sett, huru under de sista 25 åren
en hel mängd nya element blifvit upptäckta och närmare undersökts,
men de ständigt ånyo uppdykande spekulationerna öfver materians
enhetlighet och möjligheten att dissociera grundämnen i enklare
sådana hafva ännu ej kommit på fast mark. Men man får dock ej
utan vidare afvisa en sådan möjlighet, ty i vår tid, så rik på
märkvärdiga upptäckter, kan hvilken dag som helst medföra ett uppslag,
som för den vetenskapliga forskningen öppnar nya banor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1897/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free