Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
på en af luften förmedlad oxidation af den i nucleinerna bundna fosforn
till fosforsyra. Han anförde äfven andra egendomliga analysresultat
och framhöll, att det gamla sättet att beräkna analysen i procent af
jordens torrsubstans vore oriktigt och vilseledande; det vore bättre att
beräkna jordens halt af ett ämne pr hektar och 20 cm:s djup, hvarigenom
man för både tyngre och lättare jordarter finge fullt jemförliga tal,
som tillika angåfve den mängd af ämnet, som vore för växterna
tillgänglig. Herrar Alexanderson och Waller voro benägna att skrifva
många egendomligheter vid jordanalyser på olämpliga metoders räkning.
Herr Setterberg höll före, att, ehuru de nyare metoderna, enligt hvilka
jorden i sitt ursprungliga tillstånd utlakas med svag saltsyra, vore
ojemförligt bättre egnade att gifva en riktig föreställning om jordens
natur än de äldre, enligt hvilka jorden först glödgas och sedan utlakas
med starkare syra, många kemister dock fortfarande begagnade de
gamla metoderna, emedan de ej fattade betydelsen af de tal, som
erhöllos med de nya. Herr Nilson fann det ej underligt, att
fosforsyrehalten i jorden ökas. T. o. m. i fullkomligt steriliserad jord äro vissa
näringsämnen lättare tillgängliga för växterna än före steriliseringen;
nucleinerna hafva nemligen den egenskapen att efter upphettning till
100° O. afspalta fosforsyra. Detta torde vara grunden till det bekanta
faktum, att år, som följa efter svåra torkår, gifva ovanligt god skörd.
Under torkan frigöres en del fosfor och kommer nästa år växterna till
godo såsom fosforsyra. Äfven när jord brännes, blifva, såsom herr
Eggertz anmärkte, de ställen som upphettas utan att föraskas, mera
bördiga än andra ställen. Herr K. E. Peterson undrade, om ej Maercker
i sin framställning väl mycket åsidosatt hvad andra nationer, särskildt
fransmännen, åstadkommit på det agrikulturkemiska området; det
föreföll, som om bland andra Berthelot, hvilken onekligen mycket bidragit
till kännedomen om luftqväfvets absorption i jorden, fått helt och hållet
träda i skuggan för Hellriegel; hvartill herr Nilson genmälte, att
Hell-Hegel genom sina undersökningar af de qväfvesamlande växterna och
symbiosen mellan dem och de på deras rötter förekommande
mikroorganismerna åstadkommit ett arbete, i jemförelse med hvilket allt
annat, som hittills blifvit gjordt på detta område, är af underordnad
betydelse.
4) På förslag af sekreteraren och efter en kortare diskussion, hvari
deltogo herrar Alexanderson, Becker, Eggertz, Friestedt, K. E. Peterson
och Setterberg, beslöt Samfundet att hålla det sedvanliga vårsamqvämet
på industriutställningen, och uppdrogs åt en komité, bestående af
ordföranden, sekreteraren och klubbmästaren, att vidtaga alla anordningar
i och för detta samqväm.
5) Anmäldes, att till medlem af Samfundet blifvit föreslagen
ingeniör Ernst Strandman i Landskrona.
Den 22 Maj 1897 Jä. 5 e. m.
samlades Kemistsamfundet tillika med åtskilliga medlemmar af Kemiska
sektionen i Upsala, i kemiska bygnaden på utställningen, der den
kemiska afdelningen besågs, hvarefter en promenad i spridda grupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
