Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
tillsats af frisk öl-öfverjäst. Efter slutad jäsning afdestillerades den
bildade alkoholen, hvars mängd temligen väl svarade mot det genom
Feh-lings vätska bestämda drufsockret, hvadan man har anledning antaga,
att det genom inversionen bildade sockret verkligen är drufsocker. Den
erhållna spriten gaf de för etylalkohol karakteristiska reaktionerna men
hade en egendomlig nästan vidbränd lukt.
Inversion af sågspån.
Härtill användes vanligt lufttorkadt gransågspån med omkring 8
% fuktighet, och med användning af 100 gr. sågspån varierades öfriga
faktorer liksom vid cellulosan, för att erfara de i ekonomiskt hänseende
gynsammaste förhållandena.
Syrans koncentration bör ej öfverstiga 1 % utan helst väljas så,
att den ligger mellan 0.5 % och 1 %.
Trycket bör helst vara 9—10 atm.
Tiden bör med nämnda koncentration och tryck ej öfverstiga y4
timme, hvadan sågspån alltså inverteras vida lättare än cellulosa, för
hvilken kokningstiden bör vara omkring l1/2 timme.
I stället för svafvelsyra användes också saltsyra, men utbytet blef
då något mindre, hvarjemte blyet rätt märkbart upplöses af utspädd
saltsyra. Vanligen användes vid försöken 5 delar utspädd svafvelsyra
(af 0.5 % svafvelsyrehalt) mot 1 del sågspån, men man kan äfven nå
samma utbyte med mindre vätskemängd, ehuru fördelen deraf är
tvifvelaktig, då man i sådant fall på grund af sågspånets stora volym måste
begagna mera vatten till uttvättning af massan.
Återstoden efter inversionen lemnar efter torkning och förnyad
kokning med utspädd syra åter en viss mängd socker, men, då en
sådan förnyad inversion knappt torde löna sig, kan återstoden, som är
brun till färgen och bibehållit sågspånets ursprungliga form, med fördel
användas till bränsle, der man ej kan begagna den till
oxalsyrefabrikation.
Liksom vid cellulosa erhålles vid sågspån genom inversionen
förutom socker äfven surt reagerande ämnen.
En jemförelse mellan förhållandena vid cellulosa och sågspån ger
vid handen, att sågspån låter invertera sig lättare än ren cellulosa,
ehuru sockerutbytet blott är hälften så stort. Man skulle kunna tänka
sig, att de inkrusterande ämnena i träet spela en roli vid inversionen,
men häremot talar den omständigheten, att den erhållna sockermängden
noga svarar mot sockerutbytet af den i träet varande cellulosan. Och,
då man vet, att cellulosa kan gifva socker, men ej känner något med
säkerhet om ligninet eller de inkrusterande ämnena, har man ett visst
skäl att antaga, det äfven vid sågspåns inversion cellulosan lemnar
socker. Med afseende på den sockerhaltiga och neutraliserade vätskans
jäsning visade sig en väsentlig skilnad, om kokningen skett öfver fri eld
ellbr så, att det inre blykärlet varit omgifvet af vatten. I förra fallet
kunde ingen jäsning framkallas, sannolikt på grund af det bildade
sockrets karamellisering, i senare fallet åter gick jäsningen lätt för sig, och
destillatets alkoholmängd visade, att i bästa fall 64 % af det med
Feh-lings vätska bestämda sockret förjäst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
