Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Kemisk Tidskrift.
IX. årg. Den 18 November 1897. N:o 7.
Tidskriften utkommer med ett häfte om minst 16 sidor i hvardera af c|
månaderna Januari, Februari, Mars, April, September, Oktober, November £
och December på samma dag i månaden som Kemistsamfundet har sam- |
manträde. Prenumeration på tidskriften mottages hos redaktionen, på )
posten eller i bokhandeln. Priset pr årgång är 5 kronor, hvartill vid s
postprenumeration kommer postbefordringsafgift. Separatafdrag af införda )
uppsatser lemnas blott på särskild begäran och bekostas af författarne ^
sjelfva, i det att kostnaden derför fråndrages författarearvodet. Annons- ^
priset är 1 kr. pr cm. hel rad. *>
Kemistsamfundet.
Sammanträdet den 21 Oktober 1897 i Sveasalens festivitet sv aning.
1) Samfundets medlemmar hade talrikt infunnit sig vid
Saltsjöbanans station i Stadsgården för att se det af ingeniör C. J.
Lundström derstädes installerade acetylénljuset. I ett intressant föredrag,
infördt i detta häfte, redogjorde herr Lundström för acetyléngasens
framställning, de olika slagen af brännare samt de försigtighetsåtgärder, som
måste vidtagas för att undvika den med det nya belysningsmedlet
förenade explosionsfaran.
2) Sedan Samfundet derefter samlats på vanlig lokal i Sveasalen,
upplästes och godkändes protokollet för föregående sammanträde.
3) Invaldes till medlemmar af Samfundet bruksegaren H.
Munktell och ingeniör Johan Paues.
4) Professor O. Pettersson redogjorde i ett af planscher och
fotografier rikt illustreradt föredrag för de senare hydrografiska
forskningarne, särskildt med afseende på de dervid använda metoderna. Man
hade till en början för jemförelse af vattnets beskaffenhet på olika
ställen och olika djup begagnat dess egentliga vigt, men på senare
tiden har man i den titrimetriska bestämningen af salthalten funnit
ett i hög grad enkelt och säkert sätt för vattnets klassificering.
Gashalten, särskildt syre, qväfve och kolsyra, bestämdes enligt de
af föredraganden och K. Sondén utarbetade, förut beskrifna metoderna
(se Sv. Kern. Tidskrift I 17, 20 (1889)). Vattnet upphemtades i
evakuerade rör, utdragna till en fin spets, hvilken efter rörets nedsänkning
till önskadt djup kunde afbrytas, så att röret fyldes med vatten. Här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
