Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
plexer, kallas derför ock sjelf asymmetrisk. Man igenkänner sådana
föreningar såsom nämndt i regien på deras förhållande till polariseradt
ljus, hvars plan de vrida till höger eller till venster, hvarför en sådan
kolatom också kallas aktiv.
Ifall forskaren vill framställa asymmetriska föreningar af sådana,
som icke sjelfva äro det, och utan tillhjelp af andra asymmetriska
föreningar, hvad som t. ex. skedde, när Emil Fischer syntetiskt
framställde de enkla sockerarterna, så får man alltid lika mycket af båda
formerma, d. v. s. en kropp som är optiskt indifTerrent. Helt
annorlunda går naturen tillväga. Hon producerar alltid blott den ena
formen och hvarför detta? Jo, tydligen derför, att hon använder städse
aktiva kroppar såsom, så att säga, matriser. Protoplasman,
växtorga-nismens generator, är nemligen alltid aktiv. Derför äro ock de
ägghvitartade kropparne, kolhydraterna, enzymerna samtliga aktiva. Man
ser häraf tydligt, hvilket fåfängt tal det är, som Berthelot engång i ett
populärt föredrag framställde. Man skulle en gång i framtiden, när
vetenskapen och tekniken hunnit så långt, producera menniskans
näringsmedel fabriksmässigt, och jorden skulle användas endast såsom en
lustgård. Man finner emellertid lätt, att saken är en omöjlighet af den
anledning, att den oorganiska verlden har inga asymmetriska generatorer.
Naturen har uppenbarligen gått den enda väg, som är möjlig. Det
hjelper icke, menniskan måste fortfarande och alltid äta sitt bröd i
sitt anletes svett.
Nu äro fermenterna, de organiserade såväl som de icke
organiserade, asymmetriska föreningar. Detsamma gäller ock de kroppar, på
hvilka fermenterna verka, nemligen kolhydraterna och albuminaterna.
Häraf torde det sålunda vara klart, att det ringaste, man kan fordra
af en jäsningshypotes, är förklaringen, hvarför det endast är
asymmetriska föreningar, som kunna framkalla och undergå jäsning.
En förklaring har man att söka i det af samtidens store forskare
Emil Fischer konstaterade faktum, att ett enzym, som inverkar på en
högerform d. v. s. en, som vrider det polariseraljusets plan till höger,
ej inverkar på en vensterform, att en jäst som förjäser en högerform
icke ens spår vis kan framkalla jäsning hos en vensterform. Det är
sålunda tydligen asymmetrin som betingar både spaltningen och
jäsningen.
Man kan nu göra sig åtskilliga föreställningar om sättet för denna
inverkan. I detalj är på forskningens nuvarande ståndpunkt ingen
motiverad uppfattning möjlig. Man kunde t. ex. föreställa sig enzymet
såsom en skruf, hvars motsvarande skrufgänga funnes i kolhydratet.
Hur man nu än i detalj vill föreställa sig saken, så är den närmast
till hands liggande bilden af enzymets verkan den, som Fischer gjort
sig. Han föreställer sig nemligen enzymet såsom en nyckel och det,
på hvilket enzymet verkar såsom ett lås, som enzymet kan öppna,
hvilket öppnande följaktligen grundar sig på såväl nycklens som
nyckelhålets asymmetriska bygnad.
Man kan nu lätt gå längre i saken än Fischer gjort, man kan
öfverföra denna bild på den alkoholiska jäsningen, hvarvid man ej får
förglömma, att, såsom redan är framhållet, jäsningen är, kemiskt sedt,
en ofantligt mera. komplicerad process än t. ex. spaltningen af stärkelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
