Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Färgämnena hade framstälts enligt kända metoder, men dervid
hade visat sig en del svårigheter.
Vid användning af en reaktion, som borde hafva gifvit
första-monoderivatet, erhölls ständigt en blandning af mono- och biderivatet. Sedan
flera olika sätt att skilja dessa båda förgäfves blifvit försökta, visade
sig kloroform dertill lämpligt, då härigenom monoderivatet löses men
biderivatet förblir olöst.
Liknande svårigheter visade sig vid triderivatet. Användes sådana
mängder af de reagerande kropparne, att triderivatet var att vänta,
erhölls den ständigt i blandning med de öfriga. Här kunde ej ett
lämpligt lösningsmedel erhållas, hvarigenom triderivatet kunde isoleras.
Detta hade deremot ernåtts, så snart man substituerat en negativ
grupp i fenylen, t. ex.:
ÖH
BrCJLN,
N2C6H4Br
ÖH
N2C6H4Br
ÖH
De framstälda azofärgämnena hade ej visat isomera former. Detta
var särskildt att beakta, då Wallach vid motsvarande arbete med
resorcin trott sig finna isomera azofärgämnen, hvilkas isomeri enligt
honom ej bero på olika strukturformel. Då emellertid en dylik
oförklarlig isomeri ej upptäckts hos de analoga floroglucinföreningarna, var
antagligt, att det af Wallach iakttagna förhållandet berodde på vanlig
ortsisomeri, hvilken resorcinets formel väl tillåter.
Om kalisalt- och klorindustrien i Stassfurt.
Af Alf Larson.
Sedan år 1884 har förf. häraf hvarje eller hvartannat år besökt den
märkvärdiga plats, der verldens nu kända största kalisaltlager finnas,
nämligen Stassfurt, och han har dermed sökt följa utvecklingen af den
på dessa grundade synnerligt storartade industrien.
Ehuru brytningen af kalisalter derstädes nu uppgår till mellan 1—2
millioner ton pr år, och ehuru denna produktion årligen mycket raskt
är i tilltagande, komma kalisaltlagren der att, enligt beräkning, räcka
i tiotusen år. Utom till gödningssalt för jordbruksbehof användas
rå-salterna till framställning af renare kalisalter och andra preparater; och
kommer i det följande en del af dessa fabrikationer att i korthet
be-skrifvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
