Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
Junkaren Carl Ulrik Olivecrona, hvilken senare köpt hälften i bruket,
tillstånd att flytta detsamma från Uddetorp till säteriet Mässvik i Bro
socken, Grums härad af Vermlands län och benämnde det nu
Liljedahls glasbruk. Derefter köpte major Carl Fredrik Uggla och öfverste
Carl M. Aminoff bruket och tillerkändes den 11 April 1781 rättighet
att flytta glasbruksrörelsen till Buda i Eds socken, Grums härad i
Vermlands län, der den ännu bedrifves
Liljedahls glasbruk utvecklades hastigt, hvilket framgår af följande
uppgifter.
År 1842 hade bruket 8 st. glasblåsare och en degelugn för direkt
eldning med ved; åren 1848—1862 sysselsattes 12 glasblåsare, hvilkas
antal ökades till 16, då ytterligare en ugn tillkom; år 1872 funnos 2
ugnar, en med direkt eldning och en för gas; år 1874 bygdes en s. k.
enkelvanna, hvarefter degelugnarne öfvergåfvos; år 1880 utvidgades
bruket högst betydligt, i det att 3 st. enkelvannor uppsattes, och 1884
tillkom ännu en sådan. Sedan dess har rörelsen, med undantag af en
kortare tid under 1885, drifvits med 4 enkla gasvannor. Under 1887
började man såsom arbetsmetod använda den s. k.
tremanskompani-metoden, hvilken innebär att det arbetas i lag om 3 man, hvaraf två
blåsa och den tredje drifver upp. Glasblåsares antal är för närvarande
omkring 100.
Liljedahls nuvarande disponent är Anton Thor stenson, hvilken
nedlagt stora förtjenster om detsamma. Den årliga tillverkningen
hai-under senaste tiden uppgått till tio millioner hel- och halfhuteljer.
Surte glasbruk anlades i början af 1860-talet af Eda glasbruks
egare genom detta bruks dåvarande disponent G. Santesson, som der
uppbygde en småglasugn för 12 blåsare. Straxt derpå inköptes hela
anläggningen af ett nybildadt bolag, kalladt Norra Surte aktiebolag,
hvars disponent Santesson blef. Nu ökades tillverkningen, så att äfven
en fönsterglasugn för 12 blåsare samt en vanna för buteljtillverkningen,
vid hvilken sysselsattes 24 blåsare, en tid samtidigt drefvos. I midten
af 1870-talet upphörde dock tillverkningea af såväl småglas som
fönsterglas, men utvidgades i stället buteljtillverkningen, så att i December
1885 drefs der en kontinuerlig s. k. dubbelvanna, sysselsättande 48
blåsare, och en s. k. enkelvanna med 24 mans besättning.
Då bolaget, i följd af ekonomiska svårigheter måste upplösas och
dess egendom realiseras, inköptes bruket af öfverste Paal Melin i
Oktober 1886, och satte han detsamma i ett utmärkt skick och utvidgade
bruksrörelsen betydligt, så att vid hans död i November 1892 funnos
2 kontinuerliga ugnar i gång för tillverkning af buteljer, hvarmed 96
st. blåsare sysselsattes.
Surte bruk öfvertogs sedan af dess nuvarande disponent M. W.
Rhedin, hvilken de första åren dref det i samma skala som förre egaren.
Men, sedan han i början af Januari 1894 sålt bruket till ett nybildadt
bolag, benämndt Surte aktiebolag, har bruksdriften ytterligare betydligt
ökats och äro för närvarande 3 stora kontinuerliga ugnar städse i gång,
lemnande sysselsättning för 180 blåsare, hvilket möjliggör en
tillverkning af c:a femton millioner buteljer årligen. Med hänsyn till det stora
antalet arbetare kan denna betydliga produktion dock anses liten.
Arbetstiden för hvar särskild man är emellertid temligen kort eller 63/4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
