Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
torium och cer. Möjligtvis kan en bättre insigt i förhållandena vid
glödljuset lemna vägledning för fortsatta efterforskningar.
Enligt hvad ofvan blifvit sagdt beror lyskraften under i öfrigt lika
omständigheter på förbränningsintensiteten kring mantelns cerpartiklar.
Dertill fordras framför allt en till fullständig förbränning tillräcklig
luftmängd i mantelzonen. Den af gasen i Bunsenbrännaren insugna luften,
som är 2 å 2 1/2 ggr gasens egen volym, räcker visserligen till att
beröfva lågan dess lyskraft men är knappt hälften af hvad, som erfordras
till fullständig förbränning, derför måste såsom vid den vanliga gaslågan
luft utifrån diffundera in i lågan Vid den äldre, upptill slutna formen
af glödstrumporna är denna luftdiffusion i lågan försvårad på grund af
den inifrån utåt gående riktningen hos förbränningsgaserna, hvarför man
har funnit det fördelaktigt att skaffa en utväg för förbränningsgaserna
upptill. Vid den nyare, upptill öppna formen hos strumporna uppnår
man derför en väsentligen bättre effekt.
Vidare har man försökt att underlätta luftens tillträde till lågan
utifrån derigenom, att man låter luften tränga in i cylindern genom hål
på sidan i stället för nedifrån, parallelt med lågan. Medelst sådana
hålcylindrar har man likaledes uppnått en betydlig stegring i ljuseffekten.
Slutligen stegras förbränningsintensiteten i mantelzonen och dermed
ljuskraften desto mera, ju flera knallgasmolekuler som på samma tid
komma in och förbrinna i manteln. Detta vinnes genom användning af
pressgas eller pressluft eller båda eller genom intima luft-gasblandningar.
Det faller af sig sjelft, att glödljuset icke är inskränkt till
användningen af lysgas såsom bränsle, äfven vattengas samt gas eller ånga af
flytande blänsle såsom sprit och fotogén hafva, delvis med framgång,
användts för glödljus.
På sista tiden har också acetylen blifvit ett belysningsämne, som
inger stora förhoppningar. Den är en fullkomligt enhetlig gas C2H2
med 92,5 % C och 7,5 % H. På lika volym eger den ungefär 14 ggr
lysgasens ljuseffekt och dubbla varmeeffekt. Antändningstemperaturen
är 480° och lägre än för någon annan gas. Redan vid 700° sönderfaller
den under afskiljande af kol och gifver vid förbränning i luften en
maximitemperatur af 2420°, således vida högre än alla andra brännbara
gaser. Den höga förbränningstemperaturen och den stora mängden kol,
som afskiljes, betingar acetylénlågans utomordentliga lyskraft.
Acetylen och kalciumkarbid höra derför till dagens mest
intresseväckande ämnen. Men jemte sina fördelaktiga egenskaper har acetylen
också åtskilliga skuggsidor, som inkräkta på dess praktiska
användbarhet. Med dess giftighet är det ej så farligt, och ren antylén är en
jemförelsevis harmlös gas, men faran för explosion af blandningar mellan
luft och acetylen qvarstår dock. Visserligen är också vanlig lysgas i
blandning med luft explosiv, utan att detta likväl hindrar dess
användning. Men af å andra sidan stående grafiska tabell öfver
explosionsförhållandena vid blandningar af luft med resp. acetylen, vätgas, metan och
lysgas synes, att de nämnda gaserna förhålla sig ganska olika. I fråga
om lysgasen kunna endast blandningar, hvilkas lysgashalt ligger mellan
7 och 30 pct bringas att explodera; vid acetylen åter sträcker sig
explosionsfaran nästan till alla blandningsförhållanden, och blott
gränsförhållandena med mindre än 5 eller mer än 80 pct acetylen kunna ej ex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
