Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
den erhållits. För transport är karbiden en mycket lämpligare form,
då acetylen lätt kan framställas derur genom vatten. Sönderdelningen,
hvilken lätt försiggår enligt skemat
CaC2 + 2H20 - Ca02H2 + C2H2,
erbjuder dock i praktiken mångfaldiga svårigheter i följd af den starka
värmeutvecklingen, som under derför gynsamma omständigheter kan
stegras ända till acetylens antändning.
Frånsedt olika medel att fördela och utåt afleda reaktionsvärmet
skulle man kunna taga i betraktande vattnets utspädning med alkohol
eller glycerin samt användningen af saltlösningar, hvarigenom
reaktionens häftighet väsentligen mildras, men en stark temperaturhöjning
inträder i alla fall, emedan den utvecklade gasens mängd är för ringa för
värmets bortförande» Det ligger nu nära till hands att genom
inledning af gaser undvika den lokala upphettningen och bortföra värmet,
hvilket på enklaste sätt kan vinnas genom tillförande af vattenånga,
som blifvit mättad med gas t. ex. lysgas eller äfven acetylen.
Vattenångan sönderdelas genom CaC2 och man får en blandning af acetylen
och lysgas eller ock en större volym acetylen. Om man bringar
acetylen att cirkulera t. ex. med tillhjelp af en ångbläster, kan man
utveckla acetylen ur karbid utan starkare lokal öfverhettning eller ock
karburera fettgas med acetylen, hvilket är af vigt för belysning af
vagnar.
Hvad acetylénfrågan i det hela beträffar, tycks det, som om acetylen
åtminstone icke ännu kan ersätta lysgasen, ja som om den knappt kan
med fördel användas att förbättra densamma, för att nu icke tala om,
att tekniken vid acetylénbelysningen ännu har att kämpa med vissa
svårigheter, som dock med tiden torde kunna öfvervinnas,
enkannerligen brännarnes hastiga förstoppning med kol.
Deremot har acetylen vunnit terräng på vagnbelysningens område.
Sedan flera år tillbaka användes till belysning af jernvägsvagnar Pintsch’s
fettgas d. v. s. en af paraffinoljor framstäld tung lysgas, hvilken förvaras
i behållare af smidesjern under ett tryck af 6—10 atmosfärer. För
närvarande anses 76,000 personvagnar och 3,000 lokomotiv i alla
verldsdelar vara upplysta med fettgas. Likaså användes samma gas i stor
utsträckning i lysande bojar. 1 kbm. af fettgasen lemnar en ljuseffekt
af ungefär 250 normalljustimmar, så att den räcker till att mata en
lampa af 10 normalljus i 25 timmar. Ville man nu ha en ordentlig
belysning t. ex. med 200 normalljus i 10 timmar, så skulle för 2,000
normalljustimmar erfordras i runda tal 15 kbm. lysgas, 8 kbm. fettgas
men deremot endast 1.5 kbm. acetyléngas. Det är häraf påtagligt, att
acetyléngasens ringa volym erbjuder en stor fördel vid vagnbelysning.
Det oaktadt har man dock afstått från användning af ren acetyléngas
med hänsyn å ena sidan till explosionsfaran å andra till brännarnes
hastiga tillstoppning och använder i stället en blandning af fettgas och
acetyléngas. Att just i detta och dylika fall en enkel och säker metod
för acetylénutveckling ur kalciumkarbid erbjuder stora fördelar, framgår
deraf, att de till 2,000 ljustimmar behöfliga 1,500 1. acetyléngas kunna
erhållas ur 5 kg. karbid, och att det för karbiden erforderliga utrymmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
