Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
lättnaden af en lägre utbytesberäkning. Gotland blef i detta hänseende ännu
mera gynnadt än fastlandet. För närvarande finnas 4 fabriker, som intaga en
dylik undantagsställning, nemligen Karlshamn, Karpalund, Köpinge och Roma.
Från 1 September 1900 komma alla undantagsförmåner att upphöra.
Stegringen i sockerkonsumtionen torde bero på såväl den goda ekonomiska
ställningen i landet som på sockrets sjunkande pris. I början af 1870-talet
kostade 1 kg. raffineradt socker 90 öre a 1 krona, på 1880-talet sjönk priset till
70 öre, på 1890-talet har priset fallit ytterligare, så att det förra året var nere
i 45 öre, men från förra hösten åter stigit, så att det nu är uppe i 55 a 56 öre.
För närvarande kan sockerkonsumtionen, beräknad i råsocker, uppskattas
till ungefär 20 kg. pr invånare om året.
Spektralanalysen i metersystemets tjenst.
Af Å. G. Ekstrand.
I anslutning till en uppsats om metersystemet i denna tidskrift
VII, 31, 52 (1895) har jag trott det vara af ett visst intresse att något
närmare redogöra för ett par i denna uppsats omnämnda förhållanden.
Efter utförliga och mödosamma undersökningar beslöt sig, som
bekant, meterkommissionen för införandet af metriska prototyper,
tillverkade af platinairidium. Härmed hade man gifvit åt den
internationella måttsenheten så stor beständighet, som de jordiska medlen synas
tillåta; och för att förvissa sig om meterns och kilogrammets
oföränderlighet, hade man föreskrifvit periodiska komparationer af likarne
sinsemellan. Men, emedan alla likaremåtten äro af samma metall,
qvarstår alltid den faran, att de under tidernas lopp undergå precis samma
förändringar, så att en komparation just ingenting kan lära om deras
oföränderlighet. Visserligen har man trott sig i meterns förhållande
till jordperiferien likasom i kilogrammets förhållande till en i metriska
enheter uttryckt volym vatten i dess tillstånd af största täthet finna en
borgen för deras oföränderlighet. Men i verkligheten har man all
anledning antaga oupphörliga periodiska och fortskridande förändringar i
det inbördes läget såväl hos jordens alla delar som i synnerhet hos
ytlagren, och detta såsom en följd af temperaturändringar och ändringar
i de bestämmande elementen för jordens rotation. Äfven förhållandet
till pendellängden, hvilket vid metersystemets första framträdande
ansågs som en säker kontroll, sviker i följd af variationerna hos jordens
rotation, enär denna just ger tidmåttet för pendelsvängningarne. De
törändringar i jordens rotation, som kunna ifrågakomma, äro, som man
kan förstå, ytterligt små, knappt märkbara, och uppgå enligt Laplaces
undersökningar ej ens till ^ sekund på 2,000 år. Emellertid vore
det förmånligt, om man kunde finna en alldeles oföränderlig storhet,
med hvilken måttsenheten kunde jemföras.
En sådan är våglängden hos de olika ljusslagen, och, ehuru tanken
på dess användning för det nämnda ändamålet är 50 år gammal, vär
det först den amerikanske fysikern Michelson, som 1889 visade möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
