Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
11,000 nä- För 1
kro-ringsvär- na erhållas
deenheter
närings-kosta värde-___________________1 öre 1 enheter I
Ärter ..................I 11.7 I 8547
Potatis ............... 16.4 6097
Rågmjöl............... 18.o 5555
I Bönor.................. 19.9 5025
Hvetemjöl ......... 22.6 4425
Skummjölk......... 23.i 4329
Späck.................. 28.9 3460
Skumost ............ 31.3 3195
I Ris .....................I 33.9 I 2950 |
1,000 nä- För 1
kro-ringsvär- na erhållas
deenheter
närings-kosta värde-
.. enheter
__________________1 ore {________
Oskummad mjölk 40.6 2463
Socker............... 56.i 1782
Svinkött ............ 59.9 1669
Halffet ost ......... 64.4 1553
Oxkött ............... 68.5 1460
Helfet ost ......... 69.i 1447
Kalfkött ............ 77.8 1285
Smör .................. 80.4 1243
Såsom häraf synes, ställer sig sockret med afseende på pris och
näringsvärde fördelaktigare än de vanliga animaliska näringsämnena utom späck;
använder man deremot en annan norm för beräkning af
näringsmedlens värde nemligen det värme, som frigöres vid deras assimilering och
sönderdelning i djurkroppen, så skulle man enligt JRubner finna, att
229 delar stärkelse
235 x> muskelkött
235 » rörsocker
255 » drufsocker
243 » mjölksocker
336 » torrt bröd
1,400 x> oskummad mjölk och
100 » fett vore isodynama eller likvärdiga,
och att de nämnda lifsmedlen för de flesta nutritionsfunktioner kunde
ersätta hvarandra i dessa vigtsförhållanden.
Men äfven lifsmedlens uppskattning efter deras värmevärde har
sina brister; särskildt tages dervid lika litet som vid König’s metod
hänsyn till smältbarheten. Enligt samstämmande iakttagelser är sockret
ganska lättsmält, och digestionsarbetet kan delvis mätas. Banke
säger härom: »Då fettet fordrar ett större digestionsarbete af organismen,
hvilket måste räknas det intagna sockrets kraftvärde till godo, så bör
man ej förvåna sig, om fysiologerna finna, att en vigtsenhet fett icke,
såsom bestämningen af förbränningsvärmet låter förmoda, har tre ggr
så stort värde för organismen som samma vigtsmängd socker. Fettets
värde som kraftalstrande näringsmedel är i verkligheten knappt dubbelt
så stor som sockrets; måhända är förhållandet blott som 170: 100».
Enligt detta åskådningssätt skulle sockret i förestående tabeller ingå
med 1,627 näringsvärdeenheter, om späck sättes till 2,767; och man
skulle för 1 krona erhålla 2,907 eller nästan lika mycket som i skum ost.
Sockrets värde har dock ej blifvit uttömdt härmed, ty det är ej
blott näringsmedel utan äfven njutningsmedel och är ej blott sjelft
lättsmält utan befordrar derjemte andra näringsämnens assimilering. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
