Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
granska hela tillverkningen och gå till botten af saken. Men
samvets-grannheten får dock ej vara af den sjukliga art, att man ej ens har
ett eget omdöme.
Hr Sondén häfdade, att man borde så att säga behålla en
inteckning i eganderätten till hvarje intyg, man utställer, för att kunna
reservera sig mot möjliga missbruk, på det sätt han i sitt föredrag om:
nämnde, och trodde, att allmänheten uppfattade hela intygsväsendet;
som en handel.
Hr Hultstrand visade med ett exempel, huru föga samvetsgrannt
inköp af prof för analys och kontroll stundom företagas.
Hr Eggertz antydde, att mycket kunde vinnas genom en mera
genomförd arbetsfördelning, så att en kemist hufvudsakligen sysselsatte
sig med mineralanalyser, en annan med lifsmedels undersökning o. s. v.
Sedan diskussionen i sak förklarats afslutad, uppstod fråga om
tillsättning af en komité i det af hr Alexander son angifna syftet.
Sedan hr Alexander son återtagit sitt förslag såsom lönlöst, upptogs
och förordades detsamma i en eller annan form af hrr Johan Ohlsson,
Sondén och G. Fris m. fi., hvaremot Ordföranden, hrr Fahnehjelm, O.
Carlson, Setterberg m. fi. ansågo en dylik åtgärd mindre lämplig, bland
annat derför, att de åtgärder, som möjligen vidtoges, i alla händelser
ej komme att träffa de professorer och läkare, som kanske mer än
handelskemisterna gåfve anledning till anmärkning i fråga om intyg
och kontrollverksamhet. Också beslöt Samfundet att ej tillsätta någon
komité, hvadan den förda diskussionen fick utgöra ett uttryck för
Samfundets åsigt i saken.
4) Ingeniör B. Strehlenert förevisade prof på konstsilke, tillvärkadt
enligt hans patent vid en fabrik i Düren (Rhenprovinsen) samt deraf
beredda väfnader. Profven utmärkte sig för skönhet och glans samt
vackra färger. Priset på konstsilket uppgafs vara blott Vé a^ det
naturliga råsilkets.
Tillägg till diskussionen om affärsintyg.
Vid förenämnda diskussion framställdes af hrr handelskemister
mot ett af mig tidigare afgifvet yttrande rörande laktoserinkakao en
anmärkning, som innebar en tillvitelse för inkonsekvens å min sida.
Enär saken då fallit mig ur minnet, kunde jag under själfva
diskussionen icke yttra annat därom, än jag då gjorde. Men efter att nu
hafva genomgått hithörande papper samt vidare konfererat med
kontorschefen hos Winborg & C:o, ingeniör Th. ’Rosendahl, är jag i stånd
att meddela, huru saken förhåller sig, något som jag så mycket hellre
gör, som den är ganska belysande för intygsfrågan i allmänhet.
I slutet af år 1893 undersökte hr A. Th. Höglund och jag
smält-barheten af laktoserinkakao och en annan kakaosort vid inverkan af
pepsin- och trypsinlösning. Undersökning och publikation af resultatet
skedde först efter en af firman Winborg k C:o gifven försäkran, att
våra namn ej skulle förekomma å etiketter, i cirkulär eller annonser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
