Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*7
Monometyllitiumammonium sönderdelas af vatten, hvarvid bildas
metylamin och litiumhydrat. För öfrigt reagerar denna förening mycket
häftigt med en hel del ämnen såsom benzol, koltetraklorid, kloroform,
jodetyl, syre och kväfve.
Ofvan refererade undersökningar, af hvilka Moissans fortsättas,
finnas publicerade i Comptes Bendus: TCIX, p. 900, 965; OX, 238; CXII, 337,
392; CXI1I, 795; CXIV, 585; CXVI, 1370, 1518 ; CXVII, 713, 1149; CXXVII,
in; CXXVIII, 26.
Torfindustrien vid Sparkjær.
Af John Landin.
Midt i Jylland, 14 kilometer vesterut från den gamla staden
Viborg efter Langaa—Struer-jernvägen, ligga invid Sparkjærs
jernvägsstation mycket vidsträckta torfmossar, hvilkas bearbetande gifvit upphof
till en torfindustri, som säkert kan sägas vara den förnämsta i hela
Norden. Icke utan skäl har en bekant svensk torf tekniker (Palmberg,
Jernk. ann. 1897, 357) betecknat anläggningarna härstädes som de »största
och vackraste», han någonsin sett.
Den Sparkjærska torfindustrien har äfven särskildt beaktats i det
lifliga meningsutbyte, som för någon tid sedan förekom mellan svenska
fackmän uti den s. k. torffrågan, och framhöll då ingeniör Alf. Larson
densamma som mönstergill (jfr Tekn. Tidskr., Allm. afd. 1896, 153, 205,
25G, 270 och 281). Då förf. sistlidne år under en vistelse i Danmark hade
tillfälle att på ort och ställe studera denna industri och äfven utfört
analyser å torfprof derifrån, torde en kortfattad redogörelse i ämnet icke
sakna intresse äfven för denna tidskrifts läsare.
Årliga tillverkningen af bräntorf utgör c:a 15,000 ton med en
vattenhalt af 20 a 25 %, en produktionssiffra, som är dubbelt så stor,
som någon svensk torfmosse kan uppvisa. All tillverkad torf är
maskintorf, och uppgifves af verkets ledare, att produktionskostnaderna icke
öfverskrida 2. kr. 50 öre pr ton, hvilket ju är en särdeles låg siffra.
Dess möjlighet förklaras af, att menniskoarbetet så långt som möjligt
ersättes af maskinkraft och att upptagning, bearbetning och
torkning-bedrifvas särdeles systematiskt, hvartill komma gynsamma
terrängförhållanden och mossarnas goda beskaffenhet.
Alla torflager äro emellertid ej af samma beskaffenhet, hvilket
medfört något olika upptagningsanordningar. Sålunda har verkets
ledare, ryttmästaren M. Rahbek, som har äran af anläggningens
tillkomst och utveckling, konstruerat dels ett stationärt maskineri,
placeradt på fast mark (ej på mossen), dels ett flytande torfverk, hvilket
sistnämnda, der det låter sig användas, torde gifva de bästa ekonomiska
resultaten. Detta utgöres af en på vattnet i torf graf ven flytande pråm,
hvarå en ältningsmekanism är anbragt. Torfgräfvaren, som står högre
än pråmen, kastar den utgräfda torfdyn direkt ner i ältverket. Här
bearbetas massan med tillförande af något vatten och matas vidare af
en med vingar försedd axel till ett ställbart uppfordringsverk, der den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
