Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Kadmiumsaltet, Cd(N3)2, som är lättlösligt, bildar tavelformiga r
glänsande kristaller; exploderar ej för slag, men förpuffar vid
upphettning på en metallplatta med bländande hvitt ljus. Det ger med pyridin
ett dubbelsalt, (C5H5N)2(N3)2Cd;, färglösa, grofkorniga kristaller.
Kopparsaltet åter är svårlösligt och framställes ur
kopparsulfatlös-ning med en alkaliazid. Rödbrun fällning. Det är ytterst explosivt
och är därför farligt att handhafva; det exploderar under vissa
förhållanden till och med i fuktigt tillstånd. Det har dock lyckats
Curtius att kristallisera det samma ur vatten; vattenlösningen har en
gröngul färg. Det bildar då vackra, bruna, drusformigt anordnade,
aniso-tropa nålar, som genomsläppa ljuset med gul färg. Vid långvarig
kokning med vatten bortgår kväfvevätesyra, och kopparoxid kvarblir.
Samma salt bildas äfven vid inverkan af kväfvevätesyra på fint
fördelad koppar (sådan som fås genom utfällning medels zink ur
kopparsulfat), då på kopparpulvret under gasutveckling (vätgas?) långsamt
afsätta sig små bruna kristaller, som äfven i fuktigt tillstånd äro ytterst
explosiva. Vid lösning af koppar i kväfvevätesyra, bildas således
kupri-azid, fastän man skulle ha väntat sig, att Jcuproaøid därvid skulle ha
uppstått. Saltet exploderar exempellöst häftigt vid rifning, slag, stöt
eller upphettning. Saltets explosivitet kan utan fara lätt visas på
följande sätt. Om man i en vanlig knallhatt, hvarur knallpulvret blifvit
aflägsnadt, gjuter en droppe koncentrerad kväfvevätesyra, låter så stå
några dagar, tvättar därpå med vatten och torkar, så exploderar den
samma vi4 slag med yttersta våldsamhet — och dock innehöll
knallhatten blott ett minimalt belägg af kopparazid.
Äluminiumsaltet tyckes ej existera. Om man nämligen till en
lösning af ett aluminiumsalt sätter en alkaliazid, får man en fällning af
aluminiumhydrat.
Kromaziåen, Cr(N3)3? åter är i vattenlösning till och med vid
kokning beständig och sönderdelas först vid lösningens afdunstning
till torrhet.
Metalliskt järn löses i kväfvevätesyra under utveckling af vätgas.
Vätskan är först fullkomligt färglös och innehåller ferroarna, men blir
genom luftens inverkan djupt blodröd (bildning af ferriazid).
Järnkloridlösning färgas ock af natriumazid djupröd (karakteristisk reaktion
på azider och ferrisalter). Vid kokning utfaller allt järn såsom
järnoxidhydrat. Redan i köld sönderdelas saltet i basiska salter.
Tenn (stanniol) löses i stark kväfvevätesyra under gasutveckling,
hvarvid metallen färgas svart. Tennklorurlösning fälles af natriumazid,
hvarvid basiska tennazider bildas.
Sammanblandas vid vanlig temperatur mcføfeulfat- och
natrium-sulfatlösningar, förblir vätskan klar, men vid kokning afskiljer sig ett
basiskt salt, i det närmaste motsvarande formtVi Ni(OH)N3. Exploderar
ej för slag, men häftigt vid upphettning.
Koboltsaltet förhåller sig på samma sätt som nickelsaltet.
Lösningen högröd.
Silfver azid, AgN3, är liksom AgCl olöslig i vatten. Den är
fruktansvärdt explosiv. Löses i kaustik] ammoniak, men utkristalliserar åter
i långa färglösa, ytterst explosiva nålar vid ammoniakens afdunstning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
