Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
#7
och icke-torkande (o\}^t^. itkhi&ié^i^oixiåik illen »torkar» genom
lösningsmedlets afdunstning, den senare delen »torkar» på grund af
oxidation genomluftens syre, hvars verkan stegras genom den-närvarande
syreöfverföraren, manganoleat, hvilken i akvaliten ingår till betydligt
större mängd än den enligt ’Barruel och Jean behöfliga. Vid denna
oxidation bildas1 af linoljan änhydriäér* af oxy-tinoljsyror-samt
oxy-linol∈ af oljsyran uppkommer sannolikt motsvarande anhydrid af
oxy-oljsyra, hvilken senare är af mera vaxartad beskaffenhet, hvarigenom
dessa trenne slutprodukter, intimt blandade med hvarandra och hartset,
gifva ett öfverdrag* som med bibehållande af, linoljans varaktighet
förenar oljelackfernissans hårdhet och glans. ,
Ett mycket egendomligt försök med kaliumpermanganat, som
beskrifvits af SchwersensM øcH’ Caro (Chém. Zeitung 22, ss), förtjenar att
blifva allmänt bekant. Det: utföres sålunda: I ett profrör öfvergjutas
3 cm3 konc. svafvelsyra med lika stor volym alkohol, så att vätskorna
icke blandas, hvarefter en - temligen,, stor kristall af permanganatet
inkastas. En svag gasütveckling börjar genast, och svafvelsyran färgas
röd eller grön, men efter 1—2 minuter visa sig vid beröringsytan
mellan bägge vätskorna intensivt lysande gnistor eller små lågor, åtföljda
af ett sprakande ljud nästan som vid en elektrisk urladdning.
Gnist-bildnirigen blir allt lifligare, och stundom kastas små rökmoln (af Mn02?)
upp ur den öfre vätskan. Antagligen är det ej alkoholen såsom sådan
utan deraf genom svafvelsyrans inverkan bildad etylén, som förbrännes
af den fria öfvermangansyran. I mån som vätskorna blandas med
hvarandra, inträffar gnistbildningen i alla delar af rörinnehållet.
Företeelsen varar flera minuter, och försöket är fullkomligt utan fara, om
det ej utföres med "större qvantiteter än .angifvet. ’_\
Alb. Vesterberg.
Denaturerad sprit.
! I Liter a 50 proc.
■ ■ :: ?■>.■* ^ ’’ 1899. ’ ’ : ~"~ I I
’ ■ ■ -■■; |^ft£SZ I Ma«.. ^^S^aA
Vid ättikfabriker ..................................47,047.8 25,996.9 I 73,044.7
> färg-, femiss- och polityrfabriker.... 13,844.4 : ! i2,877.9 j >; 26,722.ö
> hattfabriker................................... 2;369.5 j — 2,369.5
I > krutbruk...................................... 85,122.0 I , 20,623joh 3 1Q5,745.0
Hos snickare......................................... ,. 1,133.5 . , t 658.9 1,792.4
Vid vetenskapliga institutioner !............ ,3,230.1 . 629.9 3,860.0
Till försäljning.......;..........:...’.’.:..:........’. ’ 230,472.6 [? 106,635.3 | "’ k37;i07.9
I I 383,219.9 | 167,421.9 | 550,641.8 ’
Svensk Kemisk Tidskri/t. n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
