Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Kemisk Tidskrift.
XI. årg. Den 21 December 1899. N:o 8.
s Tidskriften utkommer med ett häfte om minst 16 sidor i hvardera af
5 månaderna Januari, Februari, Mars, April, September, Oktober, November
’s och December på samma dag i månaden som Kemistsamfundet har sam-
< manträde. Prenumeration på tidskriften mottages hos redaktionen, på
< posten eller i bokhandeln. Priset pr årgång är 5 kronor, hvartill vid
£ postprenumeration kommer postbefordringsafgift. Separatafdrag af införda
( uppsatser lemnas blott på särskild begäran och bekostas af författarne
< sjelfva, i det att kostnaden derför fråndrages författarearvodet. Annons-
< priset är 1 kr. pr ein. hel rad.
Kemistsamfundet.
Sammanträdet den 16 November 1899.
1) Enär både ordföranden och v. ordföranden voro hindrade att’
närvara vid sammanträdet, utsågs ingeniör K. E. Peterson att leda
dagens förhandlingar.
2) Upplästes och godkändes protokollet för föregående
sammanträde.
3) Ingeniör Ernst Ohlsson redogjorde för en af honom utförd
undersökning af bitumen i aiunskiffrarne på Kinnekulle, hvilken redogörelse
finnes införd i detta häfte.
Med anledning af föredraget uppstod en stunds diskussion.
Hr Gullberg omnämnde, att han sändt ett par tunnor alunskiffer
till Tyskland för undersökning, och undrade hvad värdet på de vid
destillationen erhållna produkterna kunde anses vara. Härpå svarade
föredraganden med att hänvisa till Sv. Kem. Tidskr. X,ii2 (1898).
Hr H. von Post, som äfven sysselsatt sig nled undersökning af
alunskiffrar både från Öland och Kinnekulle, öfverlemnade till
Samfundet en af honom författad broschyr, kallad »Studier öfver
alunskiffer såsom bränsle för industriella behof» (aftryck ur Teknisk
tidskrift 1899), och uttalade dervid sitt beklagande, att ingeniör Alf.
Larson i en uppsats i Sv. Kem. Tidskr. X, 112 (1898) begagnat hans
undersökningsmaterial utan att antyda detta i uppsatsen. Skiffern
förekommer i tjocka lager, brinner vid antändning utifrån inåt, först
kolväten, sedan kol och sist svafvel. Af skifferns teoretiska
brännvärde, 1,400 värmeenheter, går l/é förlorad i askan, och man kunde*
derför uppskatta alunskifferns verkliga värmevärde till Vt ^ Vs af sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
