- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Elfte årgången. 1899 /
184

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

som ju också öfverensstämmer med den angifna generella formeln.
Som sistnämnda förening enligt sammansättningen, och om den
hänföres till benzolgruppen, närmast tyder på Xylol, anföres för jemförelse:

Kokpunkt. Eg. v.

o —Xylol............................................. 141° 0.756.

m —- » ............................................. 139° 0.880.

P–-))....................................>........ 136° 0.8G2.

En redogörelse för några andra försök torde äfven vara
belysande-för naturen af dessa kolväten.

Oljornas förhållande till olika reagentier:

H2S04 kona kall.......................... sulfonderivat uppstå, svärtning.

» » varm........................... förkolning, svärtning.

HN03 » kall ........................... nitroderivat » rödbrun olja.

d » varm........................... oxidationsprodukter, hartsartade.

HCl » kall ............................................................... ljusbrun färgn.

x> b varm............................................................ svärtning.

HBr » kall............................................................... grön färgn.

» » varm............................................................ brun färgn.

J................................................... upptages.

Br ................................................... »

Cl................................................... 5)

Vid behandling med kona varm salpetersyra inträder en mycket
häftig oxidation,, hvarvid en brun, hartsartad, klibbig produkt uppstår
af fraktionerna 1—3 (kokpunkt 95°—350°); fraktion 4 (kokpunkt öfver
350°) ger en ljusbrun, spröd massa. Syran synes inverka rned större
häftighet, ju högre kokpunkt oljorna hafva. Öfverskott af syran färgas
starkt gult, och. vid utspädning utfaller en riklig mängd af ett ljusgult
pulver. Får kona salpetersyra inverka på oljorna vid låg temperatur
(ej öfver 20°), erhållas nitroföreningar såsom gulröda oljor, tyngre än
vatten, med den för dylika föreningar karakteristiska lukten. De kunna
destilleras i vakuum.

Blandas de på förut angifna sätt i alkalisalter öfverförda
sulfpn-syrorna (väl torkade) med cyankalium, och blandningen uppvärmes
tillräckligt, uppstår en hvit, tung gas, som vid vanlig temperatur lätt
kondenseras till en ljusbrun olja med stark kumminlukt.
Reaktionsförloppet skulle vara:

K . O . S02R + KON =-Ka. 02 . SO + RCN.

Den sålunda erhållna cyaniden kokades med stark kalilut, då.
alltså ett karbonsyradt salt borde uppstå:

RCN + KOH + H20 - K . O . COR + H3N,

Cyaniden syntes dock endast ytterst långsamt angripas. Lösningen
indunstades till torrhet, och ett sublimeringsförsök gjordes, enär
karbon-syror vanligen kunna sublimeras. Intet resultat erhölls emellertid,
hvaraf man har anledning antaga, att sistnämnda reaktion ej egt rum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1899/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free