Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
silfrets kokpunkt ligger vid 360°, så kan man mycket väl använda en
-qvicksilfvertermometer med lufttomt kapillärrör till 300°, men man
kan gå betydligt längre, om man sätter qvicksilfret i kapillärröret
under tryck, hvarigenom kokpunkten stiger. Med det vanliga glaset
mötte emellertid den svårigheten, att det mjuknade vid starkare
upphettning och förlorade sin ursprungliga form. Först med införande af
jena-normal-termorneterglaset och det ännu svårsmältare
borosilikat-glaset blef det möjligt att begagna qvicksilfvertermometern till 550°
och deröfver. I dylika höggradiga termometrar införes vanligen kolsyra
öfver qvicksilfret i kapillärröret.
Under 0° sträcker sig qvicksilfvertermometerns användbarhet ej så
långt, emedan qvicksilfret fryser vid —40°. I stället har man begagnat
alkoholtermometrar, men emedan alkoholen vid igensmältningen drar
åt sig mer eller mindre vatten, blifva dessa termometrar ej sinsemellan
öfverensstämmande, hvarför man tagit toluol i stället för alkohol. Toluol
har visat sig mycket tillfredsställande liksom gasolja, hvarmed man kan
mäta temperaturer ända till — 200°. För ännu lägre temperaturer,
som nu kommit på dagordningen genom förtätningen af en mängd s. k.
permanenta gaser, har man föreslagit helium såsom termometrisk gas,
emedan det har den lägsta fryspunkten af alla hittills kända ämnen.
Med afseende på höga temperaturer är man hänvisad till
gastermometern, så framt man ej vill begagna sig af termoelement. Principen för
sådane är mycket enkel: om två metalltrådar af olika material med sina
ändar sammanlödas till en sluten ring och det ena lödstället uppvärmes,
så uppstår en elektrisk ström i ringen, hvars styrka beror på
temperaturskilnaden mellan de båda lödställena. Om man alltså håller det ena
lödstället konstant på 0°, så kan man på en i ringen insatt
galvanometer direkt medelst passande anordningar afläsa den temperatur, till
hvilken det andra lödstället uppvärmes. För att göra termoelementet
så oföränderligt och så svårsmält som möjligt, när det gäller
mycket höga temperaturer, tar man helst den ena metalltråden af platina,
den andra af rhodiumplatina (90 Pt och 10 Rh); de båda ändarne
i termoelementet blifva sammansmälta i knallgaslågan. Trådarnes
längd beror på det afstånd, som behöfs, men i allmänhet räcker en
längd af l.s m. och en tjocklek hos tråden af O.g mm. Dessa
termoelement hafva framför gastermometrarne den fördelen, att man kan
mäta temperaturen i mycket begränsade rum, alldenstund blott det ena
lödstället behöfver vara utsatt för den temperatur, som skall mätas.
Jemförelser med gastermometern hafva visat, att man med det nämnda
termoelementet kan bestämma temperaturen med ett fel af 5 ° vid 1,000°
och att man kan uppmäta ända till 1,600°, en temperatur, som räcker
till för nästan alla tekniska behof. Olika termoelement äro i allmänhet
något olika, emedan det ej är möjligt att alltid framställa materialen
af lika renhet. Hvarje termoelement måste derför jemföras med ett
normalelement, som blifvit direkt kompareradt med gastermometern.
Sådana komparationer utföras numera i den tyska fysikaliska
riks-anstalten.
-’■’ För att isolera de båda trådarne från hvarandra, inkläder man den
ena tråden i ett porslinsrör, och för att skydda hela termoelementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
