Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Härtill kommer, att det torrpressade teglet i Amerikas torra
klimat står sig särdeles väl, utan att skadas af frost. Förhållandet är
nämligen, att torrpressadt tegel ej kan klinkerbrännas (brännas så
hårdt att massan sintrar ihop) utan blott mottaga en »god garbrand*,
hvarvid teglet ej blir fullkomligt tätt; om då vatten intränger i porerna,
kan det frysa sönder. I kuststäderna t. ex. Newyork, Philadelphia etc,
använder man icke gerna torrpressadt tegel, t. o. m. Chicago anses ha vill
mycket sjöklimat, för att torrpressadt tegel der kan med fördel användas.
Det torrpressade teglets företräde framför det våtslagnas består deruti,
att detta tegel kan få en nära nog matematiskt exakt form, så att det
kan inmuras med ytterst tunna fogar (3 å 4 mm.; för våtslaget 6 å
7 mm.), hvarigenom väggar, murade med torrpressadt tegel, erhålla ett
synnerligen jemnt och behagligt utseende.
Egendomligheten hos de amerikanska torrpressarne består väsentligen
deruti, att sjelfva formen, hvaruti teglet skall pressas, fylles med
ler-mjölet fullkomligt jemnt, så att lika tjock lermassa sammanpressas på
hvarje punkt af stenen, hvarigenom hela stenen blir i möjligaste mån
lika på alla håll och därigenom får mindre benägenhet att spricka i
bränningen. De europeiska pressarna uppfylla i allmänhet icke detta vilkor
så fullständigt som de nyare amerikanska pressarna.
Ett tegelbruk för torrpressning af tegel är i allmänhet en mycket
en-kol anläggning och består af ett lerskjul, der leran magasineras, några
qvarnverk, vanligen rullkvarnar, af amerikansk, mycket stark
konstruktion, fuktinrättning (vanligen sker fuktningen med ånga) samt tegelpressen.
Det från pressarne kommande teglet har icke större fuktighet, än att det
kan insättas direkt i tegelugnarne samt ^fter försigtig »smekning»
brännas färdigt. De i Amerika använda ugnarna äro, på grund deraf att
stenkolen der äro mycket billiga, till största delen vanliga diskontinuerliga
ugnar och erbjuda intet egendomligt af intresse.
Vi komma så till våtslagningen. Denna procedur försiggår både i
Amerika och Europa öfver hufvud taget på ungefär samma sätt, med
alt maskiner, lerbråkor, afskärningsbord etc., dock med den skilnaden att
i Amerika bearbetas lerorna i betydligt hårdare tillstånd i lerbråkan, än
hvad som är vanligt i Europa, och detta i så hårdt tillstånd, att det är
vanligt att efterpressa de formade stenarne, så snart de komma ur lerbråkan,
utan att låta dem under ett eller annat dygn ligga i s. k.
utjemnings-kammare, der fuktigheten i teglet jemnare fördelar sig samt teglet
antager något större hårdhet, än då det är nyslaget.
Amerikaname hafva redan i allmänt bruk mekaniska
afskärningsbord, som uppdela lersträngen i tegel, och hvilka icke skötas för hand
som de europeiska utan verka automatiskt. För att emellertid teglen
städse skola bli af samma tjocklek eller längd,, kan kraften för
uppdelningen i tegel icke uttagas från motorn direkt, utan den nya kraft som
behöfves för afskärningen, uttages från den mer eller mindre fort
framträngande lersträngen, hvarigenom teglen kunna bli möjligast lika
hvarandra. Först på allra sista tiden har man konstruerat liknande
automatiska afskärningsbord i Europa samt bringat dem i marknaden. Äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>