Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
700° utdrifves vätet af kol och fosfor. Mot kväfve är föreningen till
och med vid glödgning beständig.
Kalcium vät e är, såsom man kan vänta, ett ytterligt kraftigt
reduktionsmedel och ger med lätt syreafgifvande ämnen såsom klorat och
särskildt perklorat explosiva blandningar.
Kallt vatten sönderdelar häftigt kalcium väte under utveckling af en
vätgasmängd, som motsvarar reaktionsformeln
CaH2 + 2H20 = Ca(OH)2 + H6.
Af denna korta redogörelse torde framgå, att vätet i
kalciumhydru-ren spelar en roll, som närmast kan jämföras med ett negativt elements,
t. ex. kol eller fosfor. Ty dels har väteföreningen en ganska hög grad
af värmebeständighet och ringa tendens att dissocieras, dels förhåller den
sig till vatten analogt med karbiden, och å andra sidan finnes ej heller
någon yttre likhet med vätelegeringarna, t. ex. palladiumvätet. — Vi
kunna, säger förf., indela metallernas väteföreningar i tvänne väl skilda
grupper, den ena omfattar metaller, i hvilka väte finnes upplöst, den
andra väl karaktäriserade kemiska föreningar, i hvilka vätets roll kan
liknas vid ett negativt grundämnes. Till den senare gruppen höra de
alkaliska och de sällsynta jordarternas hydrurer.
Kalciumkväfve.
Maquenne har framställt Strontium- och bariumkväfve genom
upphettning af de resp. amalgamen i kväfgas. Kalciumkväfvet lyckades han
dock ej framställa, emedan metoden i fråga om denna metall nekade sin
tjänst. Moissan har nu visat, att kalciumkväfve uppstår genom direkt
förening af rent kalcium och kväfgas; dock sker ingen reaktion vid
vanlig temperatur, om båda ämnena äro rena och torra, utan kan kalcium
då förvaras oförändradt i kväfgasen. Men om temperaturen höjes något,
inträder långsam absorption af gasen, och samtidigt öfvergår metallens
färg från hvit till först ljusare, sedan mörkare bronsgul. Vi kunna
häraf sluta, att den gula färgen hos en del tidigare beredda
kalciumpreparat betingats af en större eller mindre nitridhalt. Genom att
stegra upphettningen till nära glödning får man metallen att fatta eld
i kväfgas och under liflig absorption af gasen förbrinna till ett
brons-färgadt, mikrokristalliniskt ämne med sp. vikten 2.6 och
sammansättningen Ca3Na2. Ju renare komponenterna varit, desto mörkare är färgen;
närvaro af syre eller kväfve försvagar den betydligt.
Till sina kemiska reaktioner liknar kalciumnitrid i flera afseenden
hydruren men angripes ofta lättare. Vid upphettning i luft tänder sig
föreningen och brinner med starkt sken; af saltbildare angripes den
energiskt (af klor redan i köld), vidare af svafvel, fosfor m. fl. ämnen. Bor
och kisel inverka lika litet som på hydruren. Af kol sönderdelas den först
vid den elektriska ugnens temperatur. Nitridens kväfve kan i
vätgas-ström utbytas mot väte hvarvid amoniak frigöres, men i motsatt riktning
får man ej hydruren att vid upphettning i kv afgasström återgå till nitrid.
Utspädda syror (koncentrerade reagera ej) gifva med kalciumkväfve
en blandning af kalcium- och amoniurnsalt i sammanhang med det in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
