Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
rörskemiens utveckling; den kobolthaltiga målarfärgen Rinmans grönt är
uppkallad efter honom.
Axel Fredrik Cronstedt, 1722—1765. Bergmästare. Upptäckte
metallen nickel (1751); mest bekant såsom mineralog, i synnerhet genom
sin epokgörande »Mineralrikets upställning». Utrönte, väsentligen med
blåsrörets tillhjelp, den kvalitativa sammansättningen hos ett stort
antal mineral.
Peter Adrian Gadd, 1727—1797. Professor i Åbo. Uppträdde
som flitig författare, i synnerhet i ekonomi och tillämpad kemi
(metallreduktion, murbruk o. s. v.)
Peter Jonas Bergius, 1730—1790. Professor i Stockholm. Botanist,
utgaf äfven flera arbeten af kemiskt-farmakologiskt och tekniskt
innehåll, såsom om cremor tartari, om kvinnomjölken, om bröd bakning,
bran vinsbränning o. s. v. Donator (bergianska trädgården).
Christian Wollin, 1731 — 1798. Förste innehafvare af den 1761
inrättade (redan 1774 med medicinska fakulteten sammanslagna) kemiska
lärostolen i. Lund.
Torbern Olof Bergman, 1735—1784. Professor i Upsala.
Grundlade den nuvarande reagensläran och kvalitativa analysen på våta vägen
samt utförde viktiga förarbeten äfven för den kvantitativa; tillämpade
först metoden att analysera olösliga ämnen genom smältning med
alkali-karbonat; utvecklade samt gaf ökad tillämpning åt blåsrörskemien; sökte
uttrycka graden af kropparnas inbördes kemiska föreningsbegär genom
ett stort antal, af hans samtid högt skattade s. k. frändskapstabeller;
påvisade kolsyrans sura egenskaper och dess förekomst i atmosfären;
ådagalade orsaken till skillnaden mellan smidesjärn, stål och gjutjärn
samt utförde flera andra viktiga specialundersökningar, såsom om
mineralvatten, blyhvitt, kräkvinsten, knallguld.
Peter Nikias von Gedda, 1737 —1814. Kammarrevisionsråd. Skref
om kopparns förmåga att fälla tenn, utarbetade en metod att framställa
bikarbonat.
Gustaf von Engeström, 1738—1813. Bergsråd. Utgaf en
handledning i blåsrörskonst, påvisade nickel i metallegeringar och var öfver
hufvud den förste, som uppmärksammade denna metalls praktiska
användbarhet.
Adolf Modéer, 1739—1799. Landtmätare, utgaf skrifter om
blås-röret samt om turmalin och molybdenglans.
Anders Johan ’Retzius, 1742—1821. Professor i naturalhistoria i
Lund; har i kemi hufvudsakligen publicerat arbeten om fleratomiga
organiska syror (vinsyra, citronsyra, galläppelsyra), indelade kemien i ren
och använd.
Karl Wilhelm Scheele, 1742—1786. Apotekare, den främste af
alla tiders kemiska upptäckare. Upptäckte före och oberoende af Priestley
syret (»eldsluften») och utrönte dess viktigaste kemiska egenskaper samt
visade, att luften är en blandning af denna gasart och en annan,
hvilken han kallade »skämd luft», uppställde öfver förbränningsfenomenen en
sjelfständig hypotes i flogistonteoriens anda; upptäckte de dittills okända
grundämnena klor (af honom benämnd deflogisticerad saltsyra), barium,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
