Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
nets ångtension. Föredraganden trodde ej, att de egendomligheter, vattnet
i zeoliterna visar, vore beroende af deras optiska anomalier. Det vore ej
troligt, att en optiskt anomal kristall kemiskt förhölle sig annorlunda
än en normal, den anomala bestode äfven ytterst af homogena smådelar,
hvilka måste förhålla sig såsom normala kristaller. Förekomsten af
optisk anomali stode nog i samband med uppträdandet af gränsformer, som
stå på öfvergång till eller efterhärma högre symmetri, men ingendera
torde inverka på vattenhalten. Särskildt är det osannolikt, att
förekomsten af gränsformer och makroskopiska komplicerade tvillingar, såsom
de hos harmotom och phillipsit, kan hafva något med vattenhalten att
göra. Vattnets förhållande kan ej heller vara förorsakadt af optisk
anomali på så sätt, att vattnet skulle mellanlagra lamellerna, ty, om det en
gång utdrefs, borde det då ej så energiskt åter upptagas. Deremot vore
det väl möjligt, att tvärtom anomalien förorsakades af vattnets bortgång
och de fysikaliska förändringar i kristallen, som dermed inträdde, men i
andra fall vore nog andra saker såsom temperaturförhållandena m. m.
orsaken till anomalien. Hvilket som varit orsaken, är svårt att i alla
särskilda fall angifva. Optiska anomalier funnes hos en massa mineral
såväl vattenhaltiga som vattenfria och kunde uppkomma af olika
anledningar. Å andra sidan visade ej alla zeoliter optiska anomalier.
Föredraganden trodde ej, att vattenhaltens förhållanden berodde på
anomalier, och ej heller att anomalierna kunde tillskrifvas vattenhaltens
förhållande såsom en för alla zeoliter gällande generell orsak.
6) Professor Söderbaum refererade en af lektor W. Abenius i Borås
insänd uppsats om arsenikhalt i yllevaror, införd i föregående häfte af
tidskriften.
Med anledning häraf anmärkte hr Setterberg, att det vore en sedan
länge bekant sak, att ullen på grund af fårens tvättning kan blifva
mycket arsenikhaltig, trodde dock, att tvättning med arsenikhalt ga
vätskor blott förekom på enstaka ställen. Äfven i Tyskland skulle nog
temligen starkt arsenik hal tiga tyger blifva förbjudna. I allmänhet äro
möbeltyger mindre arsenikhaltiga än tyger till kläder. Att mattor och
möbeltyg i de flesta fall kunde fabriceras arsenikfria visste talaren af egen
erfarenhet då han flera gånger med godt resultat undervisat tyska och
engelska fabrikanter huru detta skulle ske. Instämde för öfrigt med
lektor Abenius deri, att vår arseniklagstiftning är för sträng och derför
bör omarbetas till närmare öfverensstämmelse med andra länders.
Kemiska sektionen i Upsala.
Sammanträdet den 29 Januari 1900.
Valdes till sekreterare fil. d:r D. Strömholm.
» » arkivförvaltare amanuensen G. Benedicks.
» » referenter amanuensen G. Hellsing och fil. kand. O.
Hofman-Bang.
» » klubbmästare fil. stud. O. Tenoiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
