Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
densamma, d. v. s. påvisa dess produkter, under det att den utan
katalysator förlöper så långsamt, att den undgår vår uppmärksamhet, i det
att den fullständigt förtäckes af andra, i samma system möjliga
omsättningar med större hastighet. Detta förhållande har föranledt den
tidigare allmänt gängse uppfattningen, att katalysatorerna vore i stånd
att förorsaka vissa, vid deras frånvaro icke möjliga reaktioner. Ostwald
har emellertid framhållit, att hvarje reaktion, som försiggår vid närvaro
af en katalysator, ovilkorligen äfven måste kunna försiggå frivilligt, om
än stundom med ytterst ringa hastighet, och att katalysatorerna således
ej kunna föranleda, endast påskynda i och för sig möjliga förlopp. I
själfva verket skulle man genom ett motsatt antagande ofta komma till
mot energiläran stridande slutsatser.
Katalytiska värkningar tillkomma en mängd såväl oorganiska som
lorganiska substanser och äro af utomordentligt stor betydelse såväl för
åtskilliga tekniskt viktiga processer som för de organiserade varelsernas
lifsfunktioner. Man erinre sig t. ex. huru den i och för sig långsamma
reaktionen mellan svafvelsyrlighet och syre påskyndas genom närvaro af
kväfvets oxider (blykammarprocessen) eller platina (Winklers process),
huru stärkelsens öfvergång i dextrin först vid närvaro af syror
(väteioner) försiggår med tillräcklig hastighet för att blifva tekniskt
användbar. I betraktande af denna de katalytiska fenomenens vanlighet och
vikt måste det förefalla egendomligt, ’att de ända till sista tiden endast
undantagsvis varit föremål för målmedveten forskning, så att man till
och med, såsom ofvan nämts, först nyligen kommit på det klara med,
hvad uttrycket »katalytisk värkan» egentligen innebär. De under senare
tid på detta område utförda arbeten hafva emellertid ledt därhän, att
man funnit vissa katalysatorers värkningssätt vara i öfverensstämmelse
med den kemiska kinetikens allmänna lagar. Så är, för att nämna ett
synnerligen omsorgsfullt studeradt fall, reaktionshastigheten vid rörsockrets
invertering proportionell mot de katalytiskt värksamma väteionernas
koncentration. — Detta gäller dock egentligen endast de oorganiska
katalysatorerna och till och med endast ett ringa antal af dessa, under det
att flertalet oorganiska och i synnerhet de organiska katalysatorerna, de
s. k. enzymerna, äro till sitt värkningssätt mestadels obekanta. Då nu
just enzymvärkningarne äro af utomordentligt stor fysiologisk och delvis
äfven teknisk betydelse (ex. alkoholjäsningen), måste hvarje försök att
utreda deras mekanism i hög grad vara egnadt att väcka kemisters
intresse. Emellertid äro ju de egentliga enzymerna föreningar af högst
komplicerad sammansättning, och därför synes den rätta vägen för lösandet
af föreliggande uppgift vara den att uppeöka fall, där samma reaktioner
på samma sätt påvärkas af enzymer och möjligast enkla oorganiska
katalysatorer. Man kan då vänta, att en undersökning af de sistnämdas
värkningssätt skall tillåta viktiga slutledningar med afseende på den
egentliga enzym var kan.
Ett dylikt fall har utgjort föremål för en delvis ännu ej afslutad
undersökning af Bredig och hans medarbetare, i synnerhet Muller v.
Berneek, Ikeda och Ernst, och i det följande skola de viktigaste
resultaten af denna undersökning omnämnas. Det gäller platinans katalytiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
