Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Cellulosaxanthatets lösningar äro icke stabila; de dekomponeras efter
viss tid, delvis beroende på framställningssättet, uti en hydroform af
cellulosa, alkali och kolsvafla eller ock en produkt, som är en förening
af de båda sistnämda.
Vid uppvärmning till 80 å 90° C. dekomponeras viskosen inom
några minuter.
Cellulosa, hvilken är regenererad från viskos, skiljer sig från sin?
ursprungsform genom en större vattenhalt samt derigenom, att
OH-grup-perna äro mera känsliga för ny reaktion.
Innan jag öfvergår till beskrifningen om viskosens tillämpningar för
olika industriella behof, får jag här i korthet redogöra för densammas,
framställning.
Tillverkningen sönderfaller uti tvenne delar, framställning af
alkali-cellulosa och beredning af viskosen. Den kan ske på flera olika sätt
samt under varierande proportioner af råmateriel. De förhållanden mellan
C6H1005,NaOH och CS2, jag funnit vara lämpligast för att erhålla en.
lättlöslig viskos, bestå uti följande:
C6H1005 ........................... 27 %
NaOH .............................. 9.6 »
Vatten.............................. 48.4 »
CS2 ................................. 15 »
Natronhydratet löses uti den bestämda qvantiteten vatten, hvarefter
lödningen tillsättes cellulosan och alltsammans ytterst omsorgsfullt
ihop-arbetas uti en s. k. gelatineringsapparat. Ett fibröst material låter
härvidlag naturligen sämre behandla sig än amorf cellulosa. Den
cellulosa, jag användt, har jag derför sjelf beredt genom att öfverföra
vanlig fibrös sulfitcellulosa till amorf form förmedelst kokning af
cellulosan under hög temperatur med en utspädd syra, exempelvis
svafvelsyra. Efter kokning, hvilken sönderspränger cellväfnaden, renas
cellulosan från medföljande bark- och bastpartiklar, blekes, torkas och
males samt framträder då uti en för viskosberedning särdeles lämplig
form. Den låter lätt inarbeta sig med natronlösningen samt bildar
ett utmärkt material för viskosframstälining. Natroncellulosan bör
förvaras ungefär 24 timmar, innan viskosen beredes, för att reaktionen
fullständigt skall inverka på hela massan. Kolsvaflan tillsättes derefter och
inarbetas med natroncellulosan uti ett hermetiskt tillslutet kärl. Då
massan derefter fått stå i 3 å 4 timmar, har den undergått en högst
märkbar förändring; den krymper betydligt samt har färgat sig starkt
gulbrun. Massan kan derefter uttagas samt låter så lösa sig uti vatten
i alla förhållanden. Den bildar på så sätt en gulbrun, genomskinlig
lösning, hvilken för praktiska behof vanligen användes af 10 %
koncentration, d. v. s. W % cellulosa i lösningen. Den gulbruna färgen
härrör från öfverskott på thiokarbonat, som öfvergått i lösning och hvilket
kan borttagas genom viskoslösningens behandling med utspädd svafvelsyra
eller en alkalibisulfitlösning.
En mycket viktig sak vid beredning af viskos är, att den blifver
fullständigt vattenlöslig, d. v. s. att ej några delar af cellulosan för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>