Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har blifvit verklighet, framställningen af det konstgjorda Silket är redan
en industri. Och hvarje dag göras nya erfarenheter, och allt låter oss
hoppas, att silkesindustrien inom en ej långt aflägsen tid skall öka sitt
produktionsfält genom framställningen af konstgjordt silke.
Det konstgjorda Silket, kollodiumsilket, framställdes först af Hilaire
de Chardonnet. Intressant är, att idéen att på konstgjord väg framställa
ett material, som liknar Silket, uttalades jämt 150 år tidigare af Béaumur,
bekant genom sin termometerskala. I sitt stora arbete om insekterna,
hvilket trycktes 1734, säger han nämligen: »Skulle man icke, i
betraktande af att silkestråden uppkommit genom hårdnande af en gummilik
-nande vätska, på samma sätt kunna framställa ett slags konstgjordt silke?»
Chardonnet kom på den snillrika idéen att låta en kollodium vätska
— af ungefår samma beskaffenhet som det kollodium, hvilket användes
i fotografien — utpressas i vatten genom ett trångt hål, då lösningen
stelnar och bildar en tråd. Beskrifningen på sin uppfinning inlämnade
han 1884 förseglad till vetenskapsakademien i Paris. Brefvet öppnades
den 7 Nov. 1887 och befanns under rubriken »Sur une matiére textile
artificielle ressemblant å la soie» innehålla en redogörelse för hans metod
att framställa kollodiumsilke.
Naturligtvis efterföljdes Chardonnet af en hel skara uppfinnare.
Bland alla de metoder som försöktes skola vi betrakta blott de allra
viktigaste.
I de flesta fall framställer man tråden ur en nitrocellulosalösning.
Nitreringen af cellulosan sker genom inverkan af salpetersyra och
svafvelsyra och utföres efter vanliga metoder. Invecklade mekaniska
nitrerings-apparater tyckes alltmer komma ur bruk. Det är påfallande, att
nitre-ringen oftast sker i små, enkla kärl, i synnerhet af stengods. Man skiljer
mellan kollodiumbomull och bomullskrut, den förra lågnitrerad och
löslig i en blandning af eter och alkohol, bomullskrutet däremot af högre
ni treringsgrad och olösligt i eter och alkohol. Endast kollodiumbomull
användes till framställning af konstgjordt silke. Vid ett noggrannt
förfaringssätt kan man framställa en kollodiumbomull med mycket låg
kväfvehalt, som är lösligt i endast alkohol.
Som råmaterial använder man nästan uteslutande kardad bomull,
vadd, affall från spinnerier etc., emedan dessa ämnen innehålla mycket
ren cellulosa och äro billiga. Träcellulosa ger ett mjukare silke, men
detta blir ej så hvitt, är mestadels gulfärgadt och brytes lätt på grund
af sin halt inkrusterande ämnen. Emellertid löser sig nitrocellulosan
som erhållits ur trämassa bättre än nitrerad bomull.
Bomullen, som skall nitreras, underkastas vanligen en föregående
preparering. Chardonnet upphettar under 4—8 timmar råmaterialet till
en temperatur liggande mellan 150 —170°. Därigenom förändras
cellulosaämnenas sammansättning, så att: 1) de inkrusterande ämnena
angripas och lättare förstöras i nitreringsbadet, 2) cellulosan själf
förändras till sin beskaffenhet, så att pyroxylinprodukten får större löslighet.
L H. du Vivier behandlar bomullen före nitreringen med alkalier,
i det man under daglig omröring låter den ligga ungefär 3 dygn i en
lösning af 4 kg. NaOH i 20 liter vatten, hvartill man efter afkylning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
