Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
spritglödljus samt spritkokare, hvilka såsom renliga och lättskötta börjat
finna stor afsättning och ej kosta mer än fotogenköken. På allra sista
tiden hafva flera fabriker börjat tillverka spritmotorer, i hvilka
kostnaden uppgår till ungefär 11 Pf. pr timme och hästkraft, och hvilka redan
visat sig lämpliga såsom lokomobiler och motorvagnar.
l Sverige, der den denaturerade spriten kostar omkring dubbelt så
mycket som fotogen, kan det ej på allvar blifva tal om någon
konkurrens dem emellan, och det finnes ingen anledning att tro på en
förändring i detta förhållande. Men detta hindrar likväl icke, att denaturerad
sprit äfven här har rätt stor användning, så till ättika, färg-,
ferniss-och polityrberedning, till röksvagt krut, på vetenskapliga laboratorier och
sjukhus, men framför allt till fri försäljning. Det är egentligen denna
senare post, som oafbrutet ökas för hvarje år och förra året uppgick
till nära 2 millioner liter ä 50 proc. Det är ej lätt att säga, hvartill
denna mängd sprit användes. En stor del torde säkerligen begagnas som
puts- och tvättmedel, och mycket går nog åt för hastig uppkokning af
kaffe, mjölk m. m. och för glödgning af krustänger, lödkolfvar o. d.;
äfven för snickarearbeten torde denna sprit användas. Men man kan ej
förneka möjligheten af att en del förtäres t. ex. i kaffe eller på annat
sätt. Detta är naturligtvis alldeles emot författningen, men dervid är
tyvärr intet att göra. Det denatureringsmedel, som vi använda, består
af samma ämnen som det tyska men tages hos oss i något större
qvantitet, så att denatureringen blir kraftigare.
Möjligen skulle inan kunna tänka sig ett denatureringsmedel, som
i högre grad än det nu brukliga gjorde den denaturerade spriten
onjutbar, dock gifves det härvid en gräns, som ej utan fara kan öfverskridas,
•ty spriten får ej innehålla starka gifter ej heller lukta alltför illa, och
derjemte måste denatureringsmedlet till sina kemiska och fysikaliska
egenskaper vara sådant, att det endast med stor svårighet kan afskiljas
ur spriten. Också torde det med stöd af erfarenheten både från
Tyskland och andra länder ej vara lätt att finna ett denatureringsmedel, som
bättre än det nu brukliga tillfredsställer alla rimliga anspråk.
Det har redan blifvit antydt, att man i Tyskland söker såvidt
möjligt använda den inom landet producerade spriten i stället för den
utifrån importerade fotogenen, och dessa bemödanden komma, derest de
krönas med framgång, att enormt öka spritåtgången till förmån för
både jordbruket och industrien. Men ej nog dermed, Tyskland har äfven
en kemisk industri, som säkerligen förbrukar stora spritmängder, särskildt
färgämnes- och preparatindustrien, hvartill vi ej hafva någon motsvarighet.
I Sverige ntlemnades under år 1900 följande mängder skattefri sprit
liter ä 50 %
denaturer. med allm. den. medlet........................... 1,944,591
» ättika................................................ 277,255
» träsprit............................................. 1,125
» pyridinbaser .................................... 88,490
» terpentinolja .................................... 152,396
» kamfer............................................. 20,772
» schellack .......................................... 11,586
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
