Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
tillåten mängd. Visserligen kunde man tänka sig, att en person ådrager
sig sjukdom genom ett klädesplagg, men i bevisföringen för, att en
homöo-patiskt liten arsenikqvantitet skulle utgöra orsaken till det onda fattades
i de flesta fall en vigtig länk, nemligen att ingen annan beståndsdel
eller förorening i klädesplagget vore orsaken.
Härmed var diskussionen i hufvudsak afslutad, och Samfundet
beslöt på förslag af hr Klason m. fl. enhälligt uttala sig för en revision
af giftstadgan i hvad den rör arsenik, dels emedan vissa föreskrifter
deri f. n. strida mot hvarandra, dels emedan undersökningsnormerna
utan fara borde kunna göras mindre stränga.
Ett förslag af hr ’Rosenberg m. fl., att äfven aflåta en skrifvelse till
Svenska Läkaresällskapet med begäran om en utredning af arsenikens
fysiologiska verkningar, vann deremot ej pluralitet.
Om arsenikens förekomst uti handelsvaror
och dess påvisande.
Af G. Setterberg.
Den första uti vårt land utkomna Kongl. Förordning, hvaruti förbud
utfärdats mot försäljning af arsenikhaltiga handelsvaror, är daterad den
7 Januari 1876, och uti dess 20:e § stadgas, att tapeter, rullgardiner,
fön-sterjalusier, tyg m. m. icke få hållas till salu eller utbjudas, om de äro
i vattenfärg tryckta eller målade med arsenikhaltiga färger. Uti denna
förordning finnes ej föreskrifvet, att någon bestämd mängd af varuslagen
skall användas till undersökning, och ej heller bestämmes, att någon viss
metod skall användas vid dylik undersökning. Förbudet drabbade således
de uppräknade handelsvarorna, äfven om de skulle hafva innehållit det allra
minsta spår af arsenik. Författningens föreskrift synes mig äfven i öfrigt
mycket oegentlig, ty enligt densamma skulle varor, tryckta eller målade
uti vattenfärg, vara förbjudna, om de innehölle det allra minsta spår af
arsenik, under det att andra varor, t. ex. färgade tyger, icke omnämnas
och således icke heller skulle hafva varit förbjudna, äfven om de
innehållit den allra största arsenikmängd.
Ehuru jag visserligen som ung kemist redan år 1876 utförde en
del undersökningar af tryckta täcksitser och fann dem mycket allmänt
innehålla otroligt stora mängder arsenik och derom inlemnade en
insändare till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, saknar jag dock
kännedom om, huruvida man vid denna tidpunkt verkligen följde
författningens ordalydelse och skiljde mellan i vattenfärg tryckta och målade
varor samt på vanligt sätt färgade och dervid förbjöd de förra men
lemnade de senare oantastade. Jag vet, att jag ej gjorde det, och jag har
anledning förmoda, att ingen annan heller gjorde det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
