Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8.
Ännu en metod säges
vara ganska mycket använd
att rena luftblandad kolsyra
genom pottaskelösning (se fig.
8). Absorptionsapparaten
utgöres här af 4 stycken stående
6 å 8 meter höga
järncylindrar, helt fyllda med lut.
Gasblandningen införes i
bottnen genom spiralböjda rör,
som på öfre delen äro fullsatta
med fina hål. Då gasen, som
inkommer, står under ett tryck
af 6 ii S m. lutpelare, måste
densamma af en pump
inpressas i absorptionsapparater
När gasen nått upp till den
ena cylinderns topp, nedföres
den till en annans botten och får på så vis i zigzag gå upp och ned.
I motsats till de föregående apparaterna, hvilka gå med bokstafligen
kontinuerlig drift, utan förändring af apparater el. dyl. under gången,
är denna intermittent, i det att tid* efter annan den ena eller andra
cylindern frånkopplas.
Absorptionen med denna apparat är mycket god. Ej häller finnas
många rörliga delar, som kunna slitas, hvarför den är att föredraga
framför » spruthj ulsabsorptionsapparaten ».
Den har äfven i praktiken visat sig funktionera i allo till belåtenhet.
I början af 1890-talet hade d:r W. Eaydt i sin kolsyrefabrik vid
Hadamer infört ett reningsförfarande, som visade sig praktiskt. Han
fick patent (D. P. P. 91169) därpå i många länder och saken ansågs,
t. o. m. i fackkretsar, såsom en epokgörande nyhet. Metoden benämndes
Dr. Raydfs torrförfarande och afsåg att i stället för absorption af
kolsyra i lutar, låta fast natrium- eller kaliumkarbonat absorbera
Iwlsyra ur gasblandningen under inledning af vattenånga.
Detta patent är emellertid ej nytt, men de brister, som gjorde de
första patenten opraktiska, äro till stor del afhjälpta i Baydfs senare
konstruktioner.
Bland de öfriga nyare reningsmetoder, som åtminstone i litteraturen
kommit i ropet, äro
1) Treibél Alins,
2) Balter Adamsoris,
3) Luhmaris nya och
4) DirJc Byl de Vroe’$ de mest kända.
På alla finnas patent.
Kompressionsanordningar.
Sedan kolsyran på något af ofvan beskrifna sätt renats såväl från
direkt skadliga inblandningar (syre, kväfve, koloxid och svavelsyrlighet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
