Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
kondensationsprodukter under afskiljande af en mol. vatten, dock först
vid närvaro af ett spår saltsyra. Föredraganden hade framstält åtskilliga
sådana produkter, men hittills ännu endast närmare undersökt
kondensationsprodukten med aceton. Denna bildas lätt, om man under c:a 10
min. kokar en lösning af dicyanfenylhydrazin i öfverskott af aceton vid
tillsats af en droppe rykande saltsyra. Lösningen antager härvid en
mörkbrun färg. Vätskan hälles därpå i en öppen skål, och öfverskjutande
aceton får frivilligt afdunsta, hvarefter en brun kristallmassa återstår.
Det är emellertid förbundet med stora svårigheter att erhålla föreningen
i rent tillstånd, alldenstund den är ytterligt lättlöslig i de vanliga
lösningsmedlen utom i vatten, hvari den är olöslig. Enda sättet att
erhålla den i rent tillstånd är att upprepade gånger utskaka den smörjiga
massan med CS2. Därvid kvar blir en svart massa, som lätt kan
afskiljas. Man låter sedan de mer eller mindre färgade lösningarna
frivilligt afdunsta vid vanlig temperatur, då på skålens botten föga färgade
kristaller afsätta sig, under det att på dess kanter mera färgade afsättas.
Genom utplockning af de mindre färgade och upprepande af samma
operation erhålles föreningen slutligen i fullkomligt färglösa kristaller,
som smälta vid 85.5—86°. Utbytet är ganska godt. Kristallerna äro
utmärkt väl utbildade och hafva å härvarande mineralogiska institution
blifvit kristallografiskt undersökta af fil. kand. J. Strandmark. De äro
monosymmetriska. Ljus- och dubbelbrytning mycket stark, ytorna starkt
glänsande.
Mötet den 15 April 1901.
Amanuens Bamberg refererade AbeVa afhandling: »Heber das
Gleich-gewicht zwischen den verschiedenen Oxydationsstufen desselben Metalles»
[Zeitschr. f. anorg. Chemie 26, 361]. Sedan referenten lämnat en
öfversikt öfver sambandet mellan elektromotorisk kraft och kemisk jämvikt,
särskildt med afseende på oxidations- och reduktionsförlopp, redogjorde
han för AbeVs undersökningar angående jämvikten mellan metalliskt
kvicksilfver, merkuro- och merkurisalt samt mellan koppar, cupro- och
cuprisalt. I förra fallet hade användts nitraterna, hvarvid, i
öfverensstämmelse med Oggs tidigare resultat, bland annat framgått, att mer-
++
kurosalterna vid dissociation väsentligen ge två värdiga dubbeljoner Hg^.
I senare fallet hade undersökts jämvikten mellan koppar, cupro- och
cuprisulfat, hvarvid förf. af sina experiment — hvilka i några punkter
af referenten kritiserades — dragit den slutsats, att cuprosulfat är i hög
grad komplext samt att dess komplexa joner sannolikt innehålla enkla
envärdiga cuprojoner, hvaremot han anser det oafgjordt, huruvida de i
ringa mängd förekommande fria cuprojonerna äro enkla eller dubbla.
Förf. hade äfven undersökt jämvikten mellan kopparklorur och saltsyra
med det resultat, att lösningen torde innehålla komplexa tvåvärdiga anioner
Cu2 C14, under det att angående de fria cuprojonernas valens ej heller
i detta fall något afgörande kunnat vinnas. — Referenten omnämnde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
