- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettonde årgången. 1901 /
114

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

starkare. Då syrornas styrka bestämmes af den mängd H-joner, som de
afspalta, så inses, att i första exemplet kommer hydrolysens storlek att
bero på förhållandet mellan den mängd H-joner, som ättiksyran afspaltar,
och den mängd H-joner, som vatten ger. I senare exemplet åter
bestämmes hydrolysens storlek af förhållandet mellan de mängder OH-joner,
som uppkomma vid dissociation å ena sidan af A1(OH)3, å andra sidan
af vatten. Det framgår häraf, att, om man känner, dels hydrolysens
storlek, dels mängden H- eller OH-joner, som den vid hydrolysen
uppkomna syran resp. basen afspaltar, så kan inan härur beräkna mängden
H- eller OH-joner, som vattnet afger, d. v. s. bestämma vattnets
dissociationsgrad. Å andra sidan, känner man mängden H- eller OH-joner,
som uppkommer vid vattnets dissociation samt storleken af hydrolysen
vid ett salt, så kunna härur beräknas de mängder af samma joner, hvilka
uppkomma genom dissociation af den vid hydrolysen bildade svaga
,syran resp. basen. Exempel må anföras. Hydrolysen af Na-acetat
enligt formeln:

NaOCOCH3 + HOH - NaOH + HOCOCHS

är till sin storlek beroende på förhållandet mellan H-jonmängden ur
ättiksyran och H-jonmängdeii ur vatten. Nu kan den vid ättiksyrans
dissociation uppkomna H-jonmängden bestämmas (t. ex. genom elektr,
ledningsform.). Sedan alltså hydrolysens storlek är bestämd, kan
H-jonmängden ur vattnet beräknas. Arrhenius har utfört beräkningen och
funnit en H-jonhalt af l.i x l O"7 gram pr liter vatten vid 25°. Det
gifves m. a. o. 1.1 gram H-joner i 10 millioner liter vatten och
naturligtvis lika mycket OH-joner.
I exemplet

A1C13 + 3H20 = A1(OH)3 + 3HC1

är hydrolysens storlek beroende på förhållandet mellan de
OH-jonmäng-der, A1(OH)3 afspaltar, och dem, som uppkomma genom vattnets dissociation.
Ur hydrolysens storlek och med kännedom om mängden OH-joner, som
vatten afspaltar, kan mängden OH-joner, som uppkommer vid dissociation
af A1(OH)3 beräknas. Det är lämpligt, att här ställa uppgiften på detta
sätt, alldenstund man ej annorlunda lyckats bestämma den mängd
OH-joner, som uppkommer vid dissociation af A1(OH)3. Detsamma gäller
vid de flesta öfriga oorganiska baser. Då nu basernas styrka är beroende
på deras dissociationsgrad, så kan man alltså genom antydda
beräkning erhålla uttryck lör basernas styrka. Ju större hydrolysen är hos
ett salt af basen, desto svagare är basen. Man finner således af den
förut angifna tabellen, att basernas styrka aftager i följande ordning:

Mg(OH)2, Cd{OH)2, Zu(OH)t, Pb(OH)a, A1(OH)3.

Mg(OH)2 är således den starkaste, A1(OH)3 den svagaste af dessa
5 baser. Enligt andra undersökningar skulle ordningen vara något
annorlunda.

l det föregående är framhållet, att hydrolysens storlek vid t. ex.
A1C13 kan bestämmas genom att mäta den inversionshastighet, som det vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1901/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free