Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Elektrostål. Den ståtliga jemutställningen, som omfattade våra
förnämsta jernverk, inrymde en nyhet, som i hög grad tilldrog sig kännares
uppmärksamhet, nemligen det s. k. »elektrostålet» från Gysinge.
Tillverkningen häraf började på våren 1900 under ledning af ingeniör F. A.
Kjellin, och tillgår så, att tackjernet, helst i flytande tillstånd, blandas
med stångjernsafhugg och införes i elektrisk ugn, der blandningen hålles
smält i 3ya timmar eller mer. Det på sådant sätt erhållna stålet
utmärker sig genom sin seghet och täthet, hvilken måhända beror derpå,
att stålet i den elektriska ugnen kan hållas temligen tunnflytande,
hvarigenom alla gaser aflägsnas. Stålet är före härdningen lätt att bearbeta
och uppgifves hålla 1.6 % kol, men lär kunna upptaga ännu mera utan
att förlora sina goda egenskaper. Det härdade stålets fina struktur, seghet
och hårdhet gör det utmärkt lämpligt till eggverktyg; också har
instru-mentmakaren Stille funnit det bättre än annat stål till finaste kirurgiska
instrument. Råmaterial till elektrostålet har hittills varit Dannemorajern,
hvilket som bekant är särdeles fritt från oarter; huruvida äfven andra
mindre goda jernsorter gifva lika godt elektrostål, får framtiden utvisa.
I alla händelser synes metoden egnad att stegra det svenska stålets goda
egenskaper och rykte.
Torfindustrien hade åtskilliga representanter både hvad maskiner
och preparat beträffar, men då jag tyvärr ej hade tid att närmare
studera dessa saker, inskränker jag mig till att referera några siffror ur det
föredrag härom, som prof. Cronquist höll vid landtbruksmötet i Gefle.
På sista åren hafva dessutom så många sysslat med tor f problem et, att
man väl snart bör vara på det klara åtminstone med de allmänna
förutsättningarna för ett ekonomiskt tillgodogörande af torfven som bränsle.
Enligt Cronquist kan bränsleförbrukningen i Sverige under senare
åren uppskattas till minst:
3 mill. ton importerade stenkol, motsvarande 30 mill. kbm. barrved.
1/4 » » svenska d:o , » 2.5 » » »
Ved för husbehof » 25 » » »
Ved och träkol för industriens behof » 35 » » »
5 å 600,000 ton bränntorf » 2.3 » » »
eller inalles närmare 95 millioner kbm. barrved, som efter endast 2 kr.
pr kbm. representera ett värde af 190 millioner kr., hvaraf 60 millioner
utgå ur riket för stenkol.
I den mån man kan använda bränntorf inbesparas skog, hvilken
för närvarande i allmänhet afverkas långt utöfver återväxten, och man
kan dervid antaga, att l ton bränntorf motsvarar 5 kbm. barrved. Af
skogen brännes det mesta upp, ty till ved och kol förbrukas årligen
omkring 60 millioner kbm., hvaremot blott 7 å 8 millioner kbm.
exporteras såsom virke1) och iy2 å 2 millioner kbm förarbetas till pappersmassa.
Bland utställningsföremål inom pappersindustrien förtjenar
särskildt omnämnas ett preparat från aktiebolaget Tidan vid Mariestad,
kalladt »unica». Det var. en ovanligt hård och seg papp, beredd genom
J) Det förtjenar dock anmärkas, att skogskomitén (1896) upptager vida lägre
siffror för bränsleförbrukningen, eller blott omkring 22 millioner kbm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
