Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Fig. 1. C har donnct-silke från Prés de Vaux: A Trådar
sedda från sidan, B Tvärsnitt. 150 ggr först.
Fig. 2. Pauly-silke. A, Trådar sedda från sidan;
B, Tvärsnitt; d märke efter korsande tråd, st fina
refflor, b blåsor i tråden, q tvärstreckning
i det inre af tråden.
Vivier-silkets trådar hafva
i regeln cylindrisk form och
befinnas vid närmare
granskning streckade på längden
genom fina refflor.
Genom sträfvan att finna
en allt vidsträcktare
användning för konstgjorda
textilämnen hafva under det sista
året två nya produkter förts
i marknaden och mottagits väl
inom vidkommande kretsar.
Det är s. k. konstgjordt tagel
från Vereinigte
Kunstseide-fabriken — Actienges. i
Frankfurt a. M. samt ett
grége-silke från samma firma,
hvilket skall begagnas till peruker.
Som bekant utgöres
hästtagel af en temligen tjock tråd.
Söker man på vanligt sätt ur
en viskos vätska, exempelvis
en lösning af nitrocellulosa i
eter och alkohol, spinna en
lika tjock tråd, blir denna mycket
spröd och svag. Deremot erhålles
bättre resultat, om två eller flera
fina trådar omedelbart efter
utträdet ur spinnöppningarna få löpa
tillsammans och bilda en tråd. Detta
måste dock ske, innan de enskilda
trådarna hunnit koagulera, så att
de äro i stånd att förena sig med
hvarandra och stelna tillsammans.
Att det konstgjorda s. k. taglet, i
enlighet med patentbeskrifningen1),
verkligen framställes på detta sätt
bevisas genom trådens
mikroskopiska undersökning. Tvärsnitten
hafva nemligen den form, som fig.
5 sid. 32, utvisar.
Man ser genast, att ingen enkel
tråd, liknande Chardonnet-silkets,
föreligger. Dettas tvärsnitt äro
mycket enklare och motsvara ungefär
de bilder, som erhållas, om man
tänker sig figurerna delade efter de
punkterade linierna. Mycket sällan
]) D. R. P. 125,309 Kl. 29 b af 7. Aug. 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
