Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
titeter grönsaker, ärter, bönor, morötter etc. för dess konservfabrik, då
det visat sig möta vissa svårigheter att erhålla dylika grönsaker i
tillräcklig mängd och af l:ma kvalitet från landtbrukare och
trädgårdsmästare i stadens närhet.
För detta ändamål inköpte A.-B. Äger egendomarna Skälby,
Ek-lunda och Hamby, samtliga belägna i Upland, Breds socken, på gränsen
mot Västmanland nära Orresta station. Dessa egendomar, som tillträddes
den 14 Mars 1900, hade i flera år brukats af skåningar och i sista
årtiondet ägts af godsägaren P. von Möller, under hvars ägotid stora
förbättringar utfördes af hans förvaltare, hr P. Anderholm. Af dessa arbeten
må särskildt nämnas åkerjordens fullständiga dränering med tegelrör.
A.-B. Ägers styrelse utgöres af grosshandlaren och riddaren A. W.
Lindeberg, ingeniören K. Edv. Peterson samt inspektoren O.
Alexanderson, som tillika är verkställande direktör.
Såsom styrelseledamot i A.-B. Preserva och delägare i Äger kom
jagater i närmare beröring med landtbruket, en handtering, som var mig
väl bekant i unga år. Det erbjöds mig nu godt tillfälle att återupptaga
odlingen af sockerbetor i Upland, där den för årtionden sedan försökts,
men hvars nedläggande jag bland annat trodde hade sin grund däri, att
tyskt frö ej vore lämpligt för odling så långt norrut. En
sockerbetsodling i Upland bör grundas på därstädes eller ännu nordligare
uppdragna betfrön. Det gällde sålunda först att kunna producera
socker-betsfrö i Upland. För detta ändamål erhöll jag af A.-B. Äger välvilligt
tillstånd att våren 1900 på en ringa areal, som naturligtvis ej kunde
vara beredd för dylikt ändamål, utså betfrö (af samma sort som ett
skånskt sockerbruk tillhandahöll sina odlare). Betorna erhöllos mogna
och med en sockerhalt af c:a 15 %. De sålunda bekomna betorna
förvarades under vintern i sand i en frostfri källare. Den använda sanden
var måhända något för torr, ty då betorna på våren skulle hvar för sig
analyseras, befunnos de nämligen vara så torra, att de icke utan att
skadas kunde undersökas, hvarför sålunda någon utgallring af de minst
sockerrika ej kunde ske, och nödgades jag utan föregående analysering
låta utsätta dem alla på våren (1901) i och för erhållande af frö.
Försöket utföll likväl öfver all förväntan väl. (Fröbetorna vattnades dock
några gånger för hand.) Erhållna kvantiteten frö uppgick till c:a 100
kg. och blef naturligtvis som allt säde i denna trakt ander detta år
brådmoget. Grobarheten, som undersöktes af tvänne olika
frökontroll-anstalter, blef bestämd till respektive 69 och 54 %. Den undersökare,
som erhållit sistnämnda %-i2\&i, hade beräknat framkomna groddar pr
1 kg. och erhållit 52,000 st. Enligt prof. Maerekeris föreläsningar skall,
i enlighet med den s. k. »Magdeburgernormen», 1 kg. betfrö lämna
50,000—70,000 st. groddar. När nu 1901 års frö med en grobarhet
af blott 54 % lämnade 52,000 groddar, är det tydligt, att de frön, som
blifvit mogna, äro fullt jämförliga med de utländska.
Med 1901 års frö komma under innevarande år att i Skåne göras
jämförande försök gentemot utländskt frö. Det skall då visa sig, i hvad
mån så kort aklimatiseringstid haft inverkan på betans mogningstid.
Enligt min mening bör en systematisk med analys understödd socker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
