Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
Med anledning af föredraget sporde d:r Norblad, om man kände
vanadiums inflytande på jernets beskaffenhet. Jern från Taberg i
Småland håller vanadium, hvilket anses fördelaktigt inverka på smidbarheten.
Också finnes eller har åtminstone funnits i trakten kring Taberg en stor
trådindustri. Det vore önskvärdt, att förhållandet med vanadium blefve
närmare undersökt.
Föredraganden sade sig ej känna till några försök med
vanadin-hal tigt jern i här omhandlade syfte.
5) Professor Söderbaum refererade en af lektor W. Abenius utförd
undersökning öfver den Mörner ska, arsenikbestämningsmetoden*) (Abenii
uppsats härom finnes införd i detta häfte).
Härefter framhöll prof. Rosenberg, att äfven han funnit ett konstant
fel vidlåda metoden, hvarför det gladde honom, att Abenius icke blott
gjort samma erfarenhet utan också upptäckt anledningen dertill. Med
afseende på den af Abenius föreslagna formen på destillationsförlaget
trodde han, att detta vore svårt att handhafva och att ett vanligt Ehrnaris
kulrör med 10 kulor vore vida bekvämare och tillförlitligare. Hade
funnit, att tiacetsyran snart förändras och derför måste användas i
någorlunda friskt tillstånd, hvarjemte han befarade, att 1/100 normal
oxalsyrelösning ingalunda egde nödig beständighet utan ofta skulle behöfva
förnyas.
Assistenten Nordenskjöld anmärkte, att på Tekniska Högskolans
laboratorium i stället för slutet förlag med fördel användes en
Erlenmeyer-kolf, som genom ett rör från botten står i förbindelse med ett kulrör.
Ny konstruktion af förvärmare och
öfverhettningsapparat för ångpanneanläggningar.
Af Carl Rosengren.
Begge apparaterna bestå af ett system lika konstruerade element
af gjutjern, hvilka hvar och en för sig till utseende påminner något om
ett par knäbyxor, hvaraf namnet byxrör. (Se fig. å följande sida.)
Från den parallelipipediska bålen utgå tvenne holkar, som sluta med
hvar sin flens. Bålen delas i tvenne kamrar af en skiljevägg, som
sträcker sig i rörets längdriktning från holkarnes föreningspunkt till 200 mm.
från botten, der alltså bildas ett fyrkantigt hål, genom hvilket kamrarne
kommunicera med hvarandra. Bålens öfver- och undersidor äro
invändigt försedda med längsgående lameller af samma slag, som finnas på
kamflensrör. Byxrören förbindas med hvarandra genom krökar,
hvarigenom erhålles en rörledning; genom krökarnes olika koppling bibringas
matare vattnet och den öfverhettade ångan den hastighet, som för hvarje
’’) Se denna tidskrift XIII, is 4 (1901).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
